Val 14-09-14, Stockholms Läns Landsting

Centerpartiet (C) har svarat på frågorna enl nedan, 1/9 2014:

 

1. Sjötrafiken

Landstinget står inför en ny upphandling av skärgårdstrafiken, denna gång med ett förhoppningsvis till det bättre utarbetat förfrågningsunderlag. Inbjudan till ”Samråd inför den framtida trafiken i Skärgården” som kom med mycket kort varsel, endast en vecka före det första samrådet. Bra ändå att de tre samråden är utspridda geografiskt och på ett tidigt stadium men oroväckande att man verkar ta om allt från början utan att det ser ut som att man tar hänsyn till tidigare reflektioner och inlämnade synpunkter (förra RFI:n).

a) Hur tänker ni er upphandlingsprocessen fortsättningsvis denna gång, till skillnad från den förra som avbröts och hur ser tidsplanen ut?

Svar från (C):

En av anledningarna till att Centerpartiet stoppade sjötrafikupphandlingen förra året var att utformingen av trafiken inte var förankrad i verkligheten. Denna gång har vi i Centerpartiet krävt både öppna samrådsprocesser och ett referensorgan som ska följa arbetet med upphandlingen och se till att boende och företagare har inflytande redan från början.

b) Hur kommer skärgårdsorganisationerna denna gång att få medinflytande i processen. Vilka delar i förberedelserna anser ni att skärgårdsborna/organisationerna ska ha störst inflytande över?

Svar från (C):

Alla delar är lika viktiga. Tack vare Centerpartiet finns nu både ett Sjötrafikråd som är ett öppet samrådsorgan, OCH en referensgrupp med representanter från SIKO, Företagarna skärgården, Skärgårdsstiftelsen och Trafikantföreningen. Både dessa ska följa arbetet med att förbereda upphandlingen och sedan också vara med kontinuerligt och tillsammans med entreprenörerna och Trafikförvaltningen samråda kring tidtabeller och annat.

 

2. Post, paket samt övrig offentlig och kommersiell service

Posten AB har förändrat utdelningen av post på skärgårdsöarna, med i flera fall försämrad service som följd, och det med ursäkten att postmängden i form av brevförsändelser minskar. Samtidigt ökar paketdistributionen med internethandelns framtåg men paketen stannar ofta upp på utlämningsställenpå fastlandet. Posten och övriga fraktföretag har dessutom olika utlämningsställen, liksom på fastlandet, vilket gör det extra svårt för boende/företagare på en skärgårdsö då det i regel tar en dag i anspråk att hämta ut paketet, eller tar flera dagar extra vid ombokning till lantbrevbärare (om sådan finnes) för avlämning på ön.

Exempel på service i övrigt som kan vara avgörande för en hållbar bofast befolkning och företagande: Bränsle, livsmedel, apotek/medicin, skolskjutsar, hemtjänst/sjukvård, bra IT-lösningar, replipunkter i anslutning till allmän brygga på större öar för fordon på land och i vatten.

a) Hur ser ni på att man ska nå vettiga villkor för skärgårdsföretagarna och bofasta vad gäller leveranser med post och andra speditörer?

Svar från (C):

Att posten fungerar i skärgården är viktigare idag än någonsin. Många företag, men också privatpersoner sköter stora delar av sin verksamhet och sina beställningar via internet. Då krävs det att det finns bra post- och paketservice på öarna.

b) Hur ser ni på samordningslösningar mellan offentlig och kommersiell service?

Svar från (C):

Forskning visar att lanthandeln ofta är en av de viktigast sociala mötesplatserna i glesbygd och skärgård. Därför måste vi jobba för smarta lösningar och smart stöd för hur lanthandlarna ska kunna finnas kvar som nav för service. Att ha en bra samordning mellan offentlig och kommersiell service är avgörande för att servicen ska finnas kvar. Försvinner den ena delen är risken stor att den andra också försvinner. Det var tydligt när posten hotade att lägga ner sin service på Tjockö. Där tog Centerpartiet och Gustav Hemming strid mot Posten tillsammans med den ekonomiska föreningen på Tjockö, och vi lyckades få Posten att ändra sitt beslut. Vi har också nära kontakt med regeringens utredare för hur stödet till service i skärgård och glesbygd ska utformas.

c) Hur kan ni jobba för replipunkter på större öar, som underlättar för de som bor och verkar på mindre öar att bättre utnyttja Waxholmsbolagets linjer? (Detta finns inte med i RUFS 2010).

Svar från (C):

Vi vill göra ett hamnlyft med utgångspunkt från Företagarna Skärgårdens punktlista! Ansvarsförhållandena för replipunkter och bryggor är ofta otydliga och skiljer sig åt från hamn till hamn. Därför har Centerpartiet sett till att Trafikförvaltningen tillsammans med Länsstyrelsen nu gör en inventering av replipunkter och bryggor. Detta ska också leda till att vi kan hitta modeller för samarbete och arbetssätt för investeringar och åtgärder vid replipunkter. En viktig del i detta är att se till att det finns bra möjligheter att ta sig från mindre öar till replipunkterna. Det handlar både om närhet till brygga att lägga sin egen båt, men också möjligheterna till anropsstyrd kollektivtrafik. Att utveckla anropsstyrd trafik är en idé som kommer från ungdomsprojektet Young Voices och som vi i Centerpartiet kommer att driva under nästa mandatperiod. Gustav Hemming har deltagit i utformningen av Central Baltic programmet där nästan 100 miljoner riktas till utveckling av småhamnar. Det kan bli ett viktigt bidrag, men det krävs också att både kommunerna, vägverket och landstinget är beredda att investera.

 

3. Skolan

De nya reglerna med behöriga lärare medför att kommunerna med skärgårdsskolor kan ha svårt att upprätthålla en godkänd undervisning. Trots det har de små ö-skolorna ofta uppvisat goda studieresultat genom åren, mycket tack vare små elevgrupper och en lugn studiemiljö. Förutsättningarna för ö-skolorna har också ändrats med möjligheten för dagens föräldrar att välja skola.

Många ö-skolor lever av olika anledningar (ibland politiska beslut, men alltför ofta på tjänstemannanivå/skolledare) under ständiga nedläggningshot år efter år och tappar då

elevunderlag när oroliga föräldrar tar det säkra före det osäkra och flyttar sitt/sina barn till en skola på fastlandet (eller så flyttar helt enkelt hela familjen). Inte många unga famljer vågar satsa på att flytta till en ö där en befintlig skola ständigt är ifrågasatt.

a) En kommunal fråga, men ser ni någon nytta med att befintliga ö-skolor kan finnas kvar?

Svar från (C):

Ö-skolorna är av extremt stor vikt för levande skärgårdssamhällen. Utan skolor är det svårt att locka barnfamiljer att flytta till skärgården och det är svårt för boende som får barn att bo kvar. Därför behövs en långsiktighet för skärgårdsskolorna. Barnfamiljer ska kunna lita på att skolan finns kvar och att dess möjligheter till unik kvalitet tas tillvara. Centerpartiet i samtliga skärgårdskommuner slåss för att ö-skolorna ska finnas kvar och vi driver en rad förslag till för att ö-skolor och små skolor på landsbygden ska kunna finnas kvar. Bland annat vill vi satsa på:

• Digitala läromedel har stor potential i alla skolor, men kan betyda särskilt mycket för de små skärgårdsskolorna. Kan vi utveckla denna lärandeform är mycket vunnet.

• Mobila lärare. Ämneslärare kan ha flera skolor som sin arbetsplats. Ibland är det mer effektivt att flytta en lärare snarare än 20 elever.

• Särskild lärarbehörighet. För att utnyttja de små skolornas unika potential vill vi att förutsättningarna för en särskild lärarbehörighet för de särskilda pedagogiska förutsättningarna i små skolor utreds. Det kan handla om att kunna vara en bra coach även i ämnen där man inte har specialistbehörighet, att simultanundervisa elever i skilda åldrar, digitalt lärande mm.

• Extra resurser. För skolor som har stor betydelse för en bygds överlevnad kan det vara nödvändigt att extra resurser skjuts till. Det är i första hand en kommunal fråga men i den utsträckning kommunala skatteutjämningen inte tillräckligt fångar dessa merkostnader, eller om statens ålägganden på skolan utökas behöver staten vidta åtgärder för att säkra finansieringen.

• Gemensam och kontinuerlig rekrytering av skärgårdslärare i skärgårdskommunerna. Framhåll de unika möjligheterna i att få undervisa i en mindre skola i en unik miljö.

 

4. Strandskydd och bygglov

Strandskydd och hänsyn till det rörliga friluftslivet gör det särskilt svårt att bygga i strandnära områden i skärgården. Den av Alliansen aviserade förenklade tillstånds-givningen av mindre utbyggnad av befintlig fastighet, som enl förslaget bara kräver bygganmälan, gäller förstås inte inom strandskyddat område d.v.s. i stort sett hela Stockholms skärgård.

a) Hur ser ni på möjligheten att dels få fram eller underlätta egna initiativ för byggande av bostäder för permanentboende i skärgården, dels underlätta för flerhushållsboende på befintliga fastigheter med permanent boende?

Svar från (C):

Dagens utformning av strandskyddet lägger en död hand över de levande skärgårdssamhällena. Vi vill att de lättnader som öppnats för landsbygden i stora delar av Sverige ska öppnas också i Stockholms skärgård. Det är särskilt viktigt att hindret för strategiska satsningar, t. ex. planering av fler bostäder på kärnöarna eller etablering av nya företag, inte blockeras. Ansvaret bör ligga på kommunen, inte länsstyrelsen. Vi vill att detta åtgärdas när strandskyddet nu ska utredas igen. Våra förslag, bland annat att områden med undantag för strandskyddet (LIS-områden) ska tillåtas i skärgården, backas upp av Centerpartiet nationellt. Naturligtvis behöver viktiga naturområden skyddas också i framtiden, t.ex. som naturreservat.

 

5. Sjukvård och sk blåljusfrågor

Det är allmänt känt att bofasta i skärgården mycket sällan larmar i onödan, väntar kanske till och med för länge med att larma - men det har ibland hänt att den som tar emot larmet på SOS inte tar larmet, när det väl kommer, på allvar. Annars fungerar sjukvården i skärgården i stort sett bra, det känns tryggt att veta att bulanshelikoptern snabbt kommer till undsättning om en olycka eller ett sjukdomsfall inträffar. Tyvärr har det visat sig att samordning vid SOS-larm fungerar sämre när helikopter på grund av vädret inte kan användas. Sjöräddningen blir förstås larmad men för övrigt är det sämre samordning trots att det skulle gå fortare och lättare med alternativa transporter som taxibåtstrafikentill exempel - och det finns det dessutom logistik för.

Problem att larma SOS vid elavbrott!: I skärgården har det på senare tid visat sig att ansvariga för driften av batteribackuper både för fast som mobilt telefoni inte sköter det på ett tillfredställande sätt, vilket medfört att både bofasta och fritidsboende med fastigheter i ”radioskugga” inte kunnat använda sina telefoner.

På de större öarna finns mer eller mindre väl fungerande brandvärn men på senare tid har inte brandförsvaret haft tillräckligt med medel för uppdatering och brandövning.

Vid elavbrott finns på öarna i skärgården en viss beredskap hos den lokala befolkningen som snabbt kan lokalisera felorsaken, allt för att undvika onödigt långa driftstörningar.

a) Hur kan ni jobba för att säkerställa en bra sjuk- och akutvård i skärgården.

Svar från (C):

Centerpartiet vill utveckla primärvården i skärgården. Både fungerade ambulanshelikopter och läkarbåtar är avgörande för en bra hälso- och sjukvård i skärgården. Centerpartiets förslag är att det ska finnas läkarbåt och bryggmottagningar även i södra skärgården.

b) Hur ser ni på att samordna larmresurser, samt frivilliga livräddande insatser som Sjöräddningen och liknande organisationer?

Svar från (C):

Samordning är ofta A och O för fungerande samhällsservice i skärgården. Vi vill dock inte att Livräddningssällskapet förstatligas. Kustbevakningen bör lägga sina resurser på miljölarm och stöd till livräddning mm, inte på att punktmarkera sjökrogar.

c) Hur ser ni på brandvärnens framtid? Kommer det att skjutas till medel för att den frivilliga fortsättningsvis kan öva några gånger per år?

Svar från (C):

De frivilliga brandvärnen fyller en viktig funktion i samhället, i hela landet. Då är det viktigt med kontinuitet i tilldelningen av medel för att säkerställa rekryterings-, utbildnings- och övningsverksamhet.

d) Hur ser ni på skärgårdsbefolkningens frivilliga insatser för att samordna drift och underhåll samt upprätthålla brandvärnens bemanning, särskilt när den bofasta befolkningen på många öar minskar.

Svar från (C):

Det är kommunernas ansvar att se till att brandförsvaret fungerar och har tillräckliga resurser. Det är viktigt att kommunerna tillsammans med de frivilliga insatserna samordnar sina resurser. Att befolkningen minskar gör att det är än mer viktigt att kommunerna tar sitt ekonomiska ansvar.

 

6. Bredbandsutbyggnad med optisk fiber alternativt mobila lösningar

Sen några år tillbaka planeras för och pågår bredbandsutbyggnad med optisk fiber i skärgården. Att det är så många öar på gång beror mycket på SIKO:s projektarbete BUD (Bredband-Utbyggnad-Drift) som finansieras av Landstinget, Länsstyrelsen samt berörda kommuner och som hjälper till att få igång intresset på öarna. Arbetet på öarna sker i föreningsform efter byalagsmetoden och föreningarnas förstudier finansieras av Leader UROSS (Utveckla Roslagen Och Stockholms Skärgård). Den största finansieringsdelen är medel från EU vilket medför att exempelvis upphandlingar och liknande sker efter stränga regler.

a) Hur ser ni på att den nya digitala infrastrukturen byggs ut genom lokalt engagemang på öarna där mycket av arbetet sker med ideella insatser från både bofast befolkning som fritidsboende och hur kan ni medverka till att kontinuiteten och framtida drift säkerställs så att företag och föreningar ska våga etablera sig alternativt driva infrastruktursprojekt.

Svar från (C):

Tack vare centerpartisten och IT- och energiminister Anna-Karin Hatt satsas i år hela 3,25 miljarder på att bygga ut snabbt bredband på landsbygden. Ett av Alliansens gemensamma vallöften är att det nu ska tillsättas regionala bredbandskoordinatörer för att underlätta det ovärderliga ideella arbetet, och se till att pengarna på så sätt ger bästa möjliga effekt. Bredband är, tillsammans med bra postservice, bland de viktigaste pusselbitarna för att du ska kunna bo och leva i skärgården. Vad gäller EU-finansiering har Centerpartiet både nationellt och lokalt drivit på för att förenkla hantering av EU-medel. I skärgården används medlen ofta av ideella krafter och det är inte rimligt att ha så stor administration och så höga krav. EU-medel är till för utveckling, inte för att kväva engagemang med byråkrati.

 

7. Befolkningsutveckling - unga i skärgården

Till skillnad mot Storstockholms befolkningsökning så minskar antal bofasta på öarna i Stockholms skärgård samtidigt som medelåldern är hög.

På skärgårdsöarna saknas ofta en mellangeneration, typ barnfamiljer. Det är svårt för ungdomar och unga familjer att flytta till, bosätta sig i, skärgården eller bo kvar/flytta tillbaka. Det krävs bland annat bra logistik kring förskola/barnomsorg, skola, boende, arbete och mötesplatser för tonåringar - anpassat till de speciella förutsättningar och facciliteter en skärgårdsö kan erbjuda.

a) Hur ser ni på förutsättningarna för yngre att leva, bo och verka i skärgården och har ni möjlighet att jobba för att skärgårdsbefolkningen ökar och i så fall hur?

Svar från (C):

Vi behöver förbättra förutsättningarna för unga och barnfamiljer att bo i skärgården. Då är ett antal pusselbitar viktiga. Möjligheten att arbetspendla med Waxholmsbolaget, bevarandet och utvecklandet av ö-skolor, utbyggt bredband och möjligheten att bygga bostäder. Vi vill också fortsätta att bygga ut sjötrafiken, bl a med mer anropsstyrd trafik för att underlätta sociala kontakter mellan öarna. Om SL-kortet får gälla för sjötrafiken är det billigare för fastlandsboende i alla åldrar att hälsa på vänner på öarna. Alla dessa saker arbetar Centerpartiet aktivt med, i kommunerna, i landstinget och i regeringen.

 

8. Skärgårdsråd i allmänhet och Regionala skärgårdsrådet i synnerhet

Det finns flera exempel på skärgårdsråd. Dels de kommunala skärgårdsråden där representanter från ö-föreningar träffar kommunens politiker och berörda tjänstemän i aktuella frågor ett antal gånger per år.

AMF1 kallar också till skärgårdsråd några gånger per år, där de informerar om sina aktiviteter. Länsstyrelsens ”Exekutivkommitte” behandlar några specifika frågor i taget.

Landstingets eget ”Regionala skärgårdsrådet” träffas 3-4 ggr per år och samlar politiska representanter från samtliga partier i Landstinget och regionens kommuner, Länsstyrelsen samt flera skärgårdsrelaterade föreningar. SIKO har fyra platser i Regionala rådet och SIKO:s ordförande är dessutom med i presidiet som förbereder dagordningen inför råden. På regionala rådet avrapporterar Länsstyrelsen

a) Hur ser ni på nyttan av ”Regionala Skärgårdsrådet” och hur vill ni att det fortsättningsvis ska fungera och utvecklas?

Svar från (C):

Det regionala skärgårdsrådet fyller en viktig funktion för att sporra alla kommuner och andra aktörer att ta ansvar för skärgårdsutvecklingen. Det är avgörande att alla aktörer, så väl offentliga som ideella, samarbete och att alla drar åt samma håll. Det är också viktigt att vi blir bättre på att sprida erfarenheter och god praxis över kommungränserna. Regionala skärgårdsrådet behöver dock reformeras för att fungera mer effektivt. Centerpartiet vill förtydliga rådets roll som remissinsans och samrådsorgan. Det är önskvärt att föra ihop så många av skärgårdsråden som möjligt till Skärgårdsrådet och Exekutivkommitten för underlätta helhetsbilden och minska onödiga möten.

 

9. Stockholms skärgård - är den en glesbygd eller inte?

Den som befinner sig i skärgården och får frågan ser sig omkring och svarar sen förstås glesbygd. Vad är det annars? Ändå räknas skärgården in i stockholmsregionen som nån slags tätortsnära landsbygd. Räknar man om avstånd i form av fågelvägen till tid blir avståndet till tätorten tydligare och det är lättare att förstå varför den bofasta befolkningen till stor del består av pensionärer och att den övriga befolkningen sällan pendlar till jobb i stan, det kostar för mycket i både tid och pengar.

Skärgården ses av många som ett fantastiskt rekreationsområde för en växande storstad och det satsas stort på besöksnäringen vida omkring. För den bofasta skärgårdsbefolkningen, som bor mitt i denna ”idyll” innebär det att man faktiskt bor mycket nära tätorten och ändå så långt ifrån.

a) Vilken roll har skärgården för samhället / vad ska vi egentligen med skärgården till?

Svar från (C):

Skärgården måste i alla styrande dokument definieras som glesbygd. Idag tas inte alltid hänsyn till vattenfaktorn vilket gör att skärgården med sina relativt korta avstånd med långa resväg till tätort hamnar mellan stolarna. Denna fråga har vi lyft med regeringen och har gott hopp om att få gehör i närtid.

Skärgården har ett värde i sig, det är en unik kultur- och naturmiljö och det finns ett värde i att människor ska kunna leva och verka i glesbygd. Centerpartiet har en politik för hela landet, så väl städer som glesbygd och kommer fortsätta slåss för en bra miljö och möjlighet att bo i hela landet.

b) Hur ser man i grunden på Stockholms skärgård som rekreationsområde för en växande storstad och kopplingen till att skärgården är befolkad med fler än bara pensionärer?

Svar från (C):

Turism är en viktig näringsgren, men inte den enda. Därför satsar Centerpartiet både på enklare regler för alla företag, bra grundservice, transporter och bredband, och att stärka besöksnäringen och förlänga säsongen. Även om både turismen och fritidsboende ska ske på de bofastas villkor är den av stor betydelse för jobb, underlag för transporter, lanthandel, båtmackar, restauranger och annan service. Om skärgården upplevs som attraktiv att besöka är det också fler som lockas att flytta ut, och fler fastlandsboende känner ett engagemang för skärgårdens utveckling. Dessutom tror vi att det är välgörande för människor att upptäcka och vistas i skärgården. Därför är Skärgårdsstiftelsen viktig, för dess områden kan många besöka utan att inkräkta på fastboendes egna områden.

c) Får det kosta pengar att hålla skärgården befolkad?

Svar från (C):

Ja, det får kosta pengar, men det är delvis en myt att skärgården är så "dyr". Vissa saker kostar mer, men skärgårdsbor har mycket mindre möjlighet att använda skattefinansierade verksamheter än de som bor i tätorter. Skärgårdsbor får också lösa många uppgifter själv som kommunen tar hand om på fastlandet. Centerpartiet är beredda att satsa på skärgård och landsbygd, det har vi visat under de senaste åren, både i riksdag, i landstinget och i kommunerna.