Val 14-09-14, Stockholms Läns Landsting

Folkpartiet Liberalerna (FP) har svarat på delfrågorna enl nedan, 4/9 2014:

 

1. Sjötrafiken

Landstinget står inför en ny upphandling av skärgårdstrafiken, denna gång med ett förhoppningsvis till det bättre utarbetat förfrågningsunderlag. Inbjudan till ”Samråd inför den framtida trafiken i Skärgården” som kom med mycket kort varsel, endast en vecka före det första samrådet. Bra ändå att de tre samråden är utspridda geografiskt och på ett tidigt stadium men oroväckande att man verkar ta om allt från början utan att det ser ut som att man tar hänsyn till tidigare reflektioner och inlämnade synpunkter (förra RFI:n).

a) Hur tänker ni er upphandlingsprocessen fortsättningsvis denna gång, till skillnad från den förra som avbröts och hur ser tidsplanen ut?

b) Hur kommer skärgårdsorganisationerna denna gång att få medinflytande i processen. Vilka delar i förberedelserna anser ni att skärgårdsborna/organisationerna ska ha störst inflytande över?

Svar från (FP):

Folkpartiet liberalerna stoppade den förra upphandlingen då den inte uppfyllde de krav som vi ställt upp. Bland annat om delaktighet. Folkpartiet har därför inom Alliansen ställt stora krav på att den process som inletts ska göras ordentligt. Tidplanen är i grunden att trafikstart ska ske april 2016. Vi har inom Alliansen enats om den process som inletts. Och vi kommer att göra vårt yttersta för att den ska genomföras på bästa sätt.

En bärande tanke bakom den nya kollektivtrafiklagen är att resenärerna ska kunna påverka utformningen av kollektivtrafiken mer än tidigare. För att leva upp till syftet med lagen och skapa ett permanent forum för dialog har vi skapat ett Sjötrafikråd.

Sjötrafikrådet är ett öppet samrådsorgan för skärgårdens intressenter, såsom passagerar- och intresseorganisationer, entreprenörer samt kommuner och allmänhet. Samråden ska ledas av Trafikförvaltningen som får till ansvar att leda, föra protokoll och återrapportera direkt till Sjötrafikberedningen. Sjötrafikrådet bör sammankallas två gånger per år. Vid större beslut bör givetvis Sjötrafikrådet ha fler samrådsmöten än två per år.

Utöver Sjötrafikrådet bildas en referensgrupp med organisationer som företräder skärgårdens olika intressen. Referensgruppen ska ha en direkt dialog med Sjötrafikberedningen. I nuläget ingår följande organisationer i referensgruppen; Företagarna skärgården, SIKO, Skärgårdsstiftelsen samt Skärgårdens Trafikantförening.

Sjötrafikrådet och Referensgruppen kommer således att ha mycket viktiga roller i arbetet med att skapa de förutsättningar för att fler människor ska kunna bo, leva och verka i Stockholms skärgård året om. 

 

2. Post, paket samt övrig offentlig och kommersiell service

Posten AB har förändrat utdelningen av post på skärgårdsöarna, med i flera fall försämrad service som följd, och det med ursäkten att postmängden i form av brevförsändelser minskar. Samtidigt ökar paketdistributionen med internethandelns framtåg men paketen stannar ofta upp på utlämningsställenpå fastlandet. Posten och övriga fraktföretag har dessutom olika utlämningsställen, liksom på fastlandet, vilket gör det extra svårt för boende/företagare på en skärgårdsö då det i regel tar en dag i anspråk att hämta ut paketet, eller tar flera dagar extra vid ombokning till lantbrevbärare (om sådan finnes) för avlämning på ön.

Exempel på service i övrigt som kan vara avgörande för en hållbar bofast befolkning och företagande: Bränsle, livsmedel, apotek/medicin, skolskjutsar, hemtjänst/sjukvård, bra IT-lösningar, replipunkter i anslutning till allmän brygga på större öar för fordon på land och i vatten.

a) Hur ser ni på att man ska nå vettiga villkor för skärgårdsföretagarna och bofasta vad gäller leveranser med post och andra speditörer?

b) Hur ser ni på samordningslösningar mellan offentlig och kommersiell service?

c) Hur kan ni jobba för replipunkter på större öar, som underlättar för de som bor och verkar på mindre öar att bättre utnyttja Waxholmsbolagets linjer? (Detta finns inte med i RUFS 2010).

Svar från (FP):

Folkpartiet liberalerna anser att fraktbidraget är en rimlig åtgärd för att fraktkostnaderna i skärgården ska vara mer i nivå med regionens övriga glesbygd. Fraktbidraget bör därför vara kvar.

Landstingets arbete ska fortsatt bidra till en god utveckling i skärgården, till levande skärgårdssamhällen och en tillgänglighet för länets invånare och besökare. Utgångspunkter som ska förstärkas i detta arbete är att kombinera bevarande och utveckling samt att stärka skärgårdssamhällenas näringsliv och egna ekonomiska bärkraft utifrån det som landstinget kan bidra med.

Det fraktstöd som landstinget idag har är viktigt att bevara. Det och en bra, smidig och pålitlig sjötrafik är viktiga delar i att ge vettiga förutsättningar för skärgården.

Sedan ska landstingets skärgårdsbidrag användas för att förverkliga landstingets ambitioner i skärgårdsområdet och fokuseras på frågor som är av strategisk vikt för skärgårdens utveckling genom de mål som uttryckts i den delregionala planen för Stockholms läns kust och skärgård.

I år inleds EU:s nästa sjuåriga programperiod. Därmed skapas nya möjligheter att ta del av EU:s fonder och program till stöd för att utveckla verksamheter och skapa tillväxt i Stockholms skärgård. Det är viktigt att berörda aktörer i skärgården får möjlighet att ta del av dessa medel, trots nya krångliga administrativa regler.

I 2014 års budget för landstinget har vi slagit fast att i samband med nästa steg av den Regionala utvecklingsplanen, RUFS, ska förutsättningarna för en hållbar utveckling av länets landsbygd belysas. Under 2014 ska de särskilda förutsättningar som gäller en stadsnära landsbygd inventeras. Det kommer att ha betydelse för det fortsatta arbetet.

När det gäller replipunkterna har det Regionala skärgårdsrådet, som är ett samrådsorgan för skärgårdens alla intressenter, ett uppdrag att förtydliga de olika aktörernas ansvar för skärgårdens replipunkter. Här är landstinget en viktig part. Landstinget får inte ta på sig sådana uppgifter som åligger kommunerna men det ligger i landstingets och givetvis Waxholmsbolagets intresse att hitta bästa lösningarna.

 

3. Skolan

De nya reglerna med behöriga lärare medför att kommunerna med skärgårdsskolor kan ha svårt att upprätthålla en godkänd undervisning. Trots det har de små ö-skolorna ofta uppvisat goda studieresultat genom åren, mycket tack vare små elevgrupper och en lugn studiemiljö. Förutsättningarna för ö-skolorna har också ändrats med möjligheten för dagens föräldrar att välja skola.

Många ö-skolor lever av olika anledningar (ibland politiska beslut, men alltför ofta på tjänstemannanivå/skolledare) under ständiga nedläggningshot år efter år och tappar då elevunderlag när oroliga föräldrar tar det säkra före det osäkra och flyttar sitt/sina barn till en skola på fastlandet (eller så flyttar helt enkelt hela familjen). Inte många unga famljer vågar satsa på att flytta till en ö där en befintlig skola ständigt är ifrågasatt.

a) En kommunal fråga, men ser ni någon nytta med att befintliga ö-skolor kan finnas kvar?

Svar från (FP):

Det är en hjärtefråga för Folkpartiet liberalerna att alla barn får gå i en bra skola. Därför har vi genomfört ett antal reformer på skolområdet, däribland höjda lärarlöner och tydligare kompetenskrav på lärarna i form av lärarlegitimation. Dock är det respektive kommun som bestämmer de ekonomiska förutsättningarna för sina skolor. För oss liberaler är det en självklarhet att föräldrar och elever själva ska få välja den skola som passar dem bäst.

 

4. Strandskydd och bygglov

Strandskydd och hänsyn till det rörliga friluftslivet gör det särskilt svårt att bygga i strandnära områden i skärgården. Den av Alliansen aviserade förenklade tillstånds-givningen av mindre utbyggnad av befintlig fastighet, som enl förslaget bara kräver bygganmälan, gäller förstås inte inom strandskyddat område d.v.s. i stort sett hela Stockholms skärgård.

a) Hur ser ni på möjligheten att dels få fram eller underlätta egna initiativ för byggande av bostäder för permanentboende i skärgården, dels underlätta för flerhushållsboende på befintliga fastigheter med permanent boende?

Svar från (FP):

Folkpartiet liberalerna anser att strandskyddet behövs – inte bara för människors rekreation och naturupplevelser, utan också för att värna den biologiska mångfalden. Många strandområden är rika naturmiljöer med ofta känsliga biotoper.

Det är rimligt att strandskyddsreglerna tillämpas med anpassning till att verkligheten ser annorlunda ut i olika delar av landet. Det ska vara enklare att få bygga strandnära i landsbygdsområden med lågt exploateringstryck, samtidigt som restriktivitet fortsatt ska råda i områden med högt exploateringstryck.

Folkpartiet medverkade i hög grad till vi fick nya strandskyddsregler som tillämpats sedan 2009 där syftet låg i linje med detta. Det är viktigt med uppföljning så att avsikten med lagstiftningen får genomslag och att tillämpningen är likvärdig över hela landet.

Grundläggande är att strandskyddets syfte inte äventyras och att allemansrätten ligger fast och förtydligas.

 

5. Sjukvård och sk blåljusfrågor

Det är allmänt känt att bofasta i skärgården mycket sällan larmar i onödan, väntar kanske till och med för länge med att larma - men det har ibland hänt att den som tar emot larmet på SOS inte tar larmet, när det väl kommer, på allvar. Annars fungerar sjukvården i skärgården i stort sett bra, det känns tryggt att veta att bulanshelikoptern snabbt kommer till undsättning om en olycka eller ett sjukdomsfall inträffar. Tyvärr har det visat sig att samordning vid SOS-larm fungerar sämre när helikopter på grund av vädret inte kan användas. Sjöräddningen blir förstås larmad men för övrigt är det sämre samordning trots att det skulle gå fortare och lättare med alternativa transporter som taxibåtstrafikentill exempel - och det finns det dessutom logistik för.

Problem att larma SOS vid elavbrott!: I skärgården har det på senare tid visat sig att ansvariga för driften av batteribackuper både för fast som mobilt telefoni inte sköter det på ett tillfredställande sätt, vilket medfört att både bofasta och fritidsboende med fastigheter i ”radioskugga” inte kunnat använda sina telefoner.

På de större öarna finns mer eller mindre väl fungerande brandvärn men på senare tid har inte brandförsvaret haft tillräckligt med medel för uppdatering och brandövning.

Vid elavbrott finns på öarna i skärgården en viss beredskap hos den lokala befolkningen som snabbt kan lokalisera felorsaken, allt för att undvika onödigt långa driftstörningar.

a) Hur kan ni jobba för att säkerställa en bra sjuk- och akutvård i skärgården.

b) Hur ser ni på att samordna larmresurser, samt frivilliga livräddande insatser som Sjöräddningen och liknande organisationer?

c) Hur ser ni på brandvärnens framtid? Kommer det att skjutas till medel för att den frivilliga fortsättningsvis kan öva några gånger per år?

d) Hur ser ni på skärgårdsbefolkningens frivilliga insatser för att samordna drift och underhåll samt upprätthålla brandvärnens bemanning, särskilt när den bofasta befolkningen på många öar minskar.

Svar från (FP):

Folkpartiet liberalerna anser att ambulanshelikoptern är en viktig resurs när det gäller akut sjukvård i länet och särskilt i skärgården. Det gäller att ständigt se över om resurserna är tillräckliga och följa hur stort behovet är hos befolkningen. Vi är inte främmande för att besluta om att utöka användningen av den andra ambulanshelikoptern under större delen av året om behovet ökar. Detta för att stärka beredskapen och förkorta insatserna.

Det är viktigt att landstinget stärker samverkan med andra enheter i skärgården som kan användas för sjukvårdsuppdrag. Det kan vara sjöräddning, räddningstjänst, polis, taxibåtar m fl. Sådana enheter måste kunna larmas av SOS Alarm och användas när inte ambulanshelikoptern kan användas. Folkpartiet anser därför att larmrutinerna måste ses över och samordnas.

Det är viktigt med snabba insatser vid akuta sjukdomar och skador. Allmänheten kan göra en första insats när det gäller t ex hjärt- och lungräddning. Det krävs dock en grundläggande utbildning i första hjälpen. Sådana utbildningar bör planeras gemensamt med landstinget.

Hur brandvärnet organiseras är en kommunal fråga.

 

6. Bredbandsutbyggnad med optisk fiber alternativt mobila lösningar

Sen några år tillbaka planeras för och pågår bredbandsutbyggnad med optisk fiber i skärgården. Att det är så många öar på gång beror mycket på SIKO:s projektarbete BUD (Bredband-Utbyggnad-Drift) som finansieras av Landstinget, Länsstyrelsen samt berörda kommuner och som hjälper till att få igång intresset på öarna. Arbetet på öarna sker i föreningsform efter byalagsmetoden och föreningarnas förstudier finansieras av Leader UROSS (Utveckla Roslagen Och Stockholms Skärgård). Den största finansieringsdelen är medel från EU vilket medför att exempelvis upphandlingar och liknande sker efter stränga regler.

a) Hur ser ni på att den nya digitala infrastrukturen byggs ut genom lokalt engagemang på öarna där mycket av arbetet sker med ideella insatser från både bofast befolkning som fritidsboende och hur kan ni medverka till att kontinuiteten och framtida drift säkerställs så att företag och föreningar ska våga etablera sig alternativt driva infrastruktursprojekt.

Svar från (FP):

Folkpartiet liberalerna har som målsättning att 90 procent av alla hushåll och företag i glesbygden ska ha tillgång till bredband år 2020. Regeringen har avsatt 1,1 miljarder kronor för bredbandsutbyggnaden åren 2012–2014. Det är viktigt att satsningen på bredband fortsätter.

 

7. Befolkningsutveckling - unga i skärgården

Till skillnad mot Storstockholms befolkningsökning så minskar antal bofasta på öarna i Stockholms skärgård samtidigt som medelåldern är hög.

På skärgårdsöarna saknas ofta en mellangeneration, typ barnfamiljer. Det är svårt för ungdomar och unga familjer att flytta till, bosätta sig i, skärgården eller bo kvar/flytta tillbaka. Det krävs bland annat bra logistik kring förskola/barnomsorg, skola, boende, arbete och mötesplatser för tonåringar - anpassat till de speciella förutsättningar och facciliteter en skärgårdsö kan erbjuda.

a) Hur ser ni på förutsättningarna för yngre att leva, bo och verka i skärgården och har ni möjlighet att jobba för att skärgårdsbefolkningen ökar och i så fall hur?

Svar från (FP):

Folkpartiet liberalerna anser att samhällsservicen, såsom kollektivtrafik, hälso- och sjukvård och annan infrastruktur, ska vara väl utbyggd pålitlig, tillgänglig och anpassad efter de boendes behov. Genom att säkerställa detta skapar vi också bättre förutsättningarar för att människor ska kunna bo permanent i skärgården.

 

8. Skärgårdsråd i allmänhet och Regionala skärgårdsrådet i synnerhet

Det finns flera exempel på skärgårdsråd. Dels de kommunala skärgårdsråden där representanter från ö-föreningar träffar kommunens politiker och berörda tjänstemän i aktuella frågor ett antal gånger per år.

AMF1 kallar också till skärgårdsråd några gånger per år, där de informerar om sina aktiviteter. Länsstyrelsens ”Exekutivkommitte” behandlar några specifika frågor i taget.

Landstingets eget ”Regionala skärgårdsrådet” träffas 3-4 ggr per år och samlar politiska representanter från samtliga partier i Landstinget och regionens kommuner, Länsstyrelsen samt flera skärgårdsrelaterade föreningar. SIKO har fyra platser i Regionala rådet och SIKO:s ordförande är dessutom med i presidiet som förbereder dagordningen inför råden. På regionala rådet avrapporterar Länsstyrelsen

a) Hur ser ni på nyttan av ”Regionala Skärgårdsrådet” och hur vill ni att det fortsättningsvis ska fungera och utvecklas?

Svar från (FP):

Folkpartiet liberalerna värdesätter en aktiv dialog med skärgårdens intressenter. Den sker idag bl.a. genom Regionala skärgårdsrådet samt det nyinrättade Sjötrafikrådet. Folkpartiet välkomnar en kontinuerlig utvärdering och utveckling av samrådsformerna för att främja en givande dialog mellan olika aktörer.

 

9. Stockholms skärgård - är den en glesbygd eller inte?

Den som befinner sig i skärgården och får frågan ser sig omkring och svarar sen förstås glesbygd. Vad är det annars? Ändå räknas skärgården in i stockholmsregionen som nån slags tätortsnära landsbygd. Räknar man om avstånd i form av fågelvägen till tid blir avståndet till tätorten tydligare och det är lättare att förstå varför den bofasta befolkningen till stor del består av pensionärer och att den övriga befolkningen sällan pendlar till jobb i stan, det kostar för mycket i både tid och pengar.

Skärgården ses av många som ett fantastiskt rekreationsområde för en växande storstad och det satsas stort på besöksnäringen vida omkring. För den bofasta skärgårdsbefolkningen, som bor mitt i denna ”idyll” innebär det att man faktiskt bor mycket nära tätorten och ändå så långt ifrån.

a) Vilken roll har skärgården för samhället / vad ska vi egentligen med skärgården till?

b) Hur ser man i grunden på Stockholms skärgård som rekreationsområde för en växande storstad och kopplingen till att skärgården är befolkad med fler än bara pensionärer?

c) Får det kosta pengar att hålla skärgården befolkad?

Svar från (FP):

Folkpartiet liberalerna ser skärgården som en omistlig del av Stockholms län, av det som gör vår del av Sverige och världen unikt och vackert. Dock är skärgården inte bara ett självklart och stort besöksmål för turister och för sommarboende. Skärgården är – och ska förbli – en levande del av vår huvudstadsregion, året om. Folkpartiet liberalerna tar ofta strid för skärgården, senast kring den ogenomtänkta upphandlingen av sjötrafiken. Vi anser att det ska finnas goda förutsättningar att bo, jobba och driva företag i skärgården. För det krävs bra kollektivtrafik, trygg sjukvård och en utbyggd infrastruktur avseende t.ex. bredband. Utan fastboende och företagare finns ingen levande skärgård. Företagarpolitiken är viktig, och skärgårdens näringar måste räddas från den skattechock som oppositionspartierna tänker åstadkomma, där inte minst de höjda arbetsgivaravgifterna för ungdomar riskerar att göra tillvaron tuffare för många företag.