Val 14-09-14, Stockholms Läns Landsting

Kristdemokraterna (KD) har svarat på delfrågorna enl nedan, 5/9 2014:

 

1. Sjötrafiken

Landstinget står inför en ny upphandling av skärgårdstrafiken, denna gång med ett förhoppningsvis till det bättre utarbetat förfrågningsunderlag. Inbjudan till ”Samråd inför den framtida trafiken i Skärgården” som kom med mycket kort varsel, endast en vecka före det första samrådet. Bra ändå att de tre samråden är utspridda geografiskt och på ett tidigt stadium men oroväckande att man verkar ta om allt från början utan att det ser ut som att man tar hänsyn till tidigare reflektioner och inlämnade synpunkter (förra RFI:n).

a) Hur tänker ni er upphandlingsprocessen fortsättningsvis denna gång, till skillnad från den förra som avbröts och hur ser tidsplanen ut?

b) Hur kommer skärgårdsorganisationerna denna gång att få medinflytande i processen. Vilka delar i förberedelserna anser ni att skärgårdsborna/organisationerna ska ha störst inflytande över?

Svar från (KD):

Kristdemokraternas och alliansens målsättning med kollektivtrafiken är att säkra och utveckla en välfungerande kollektivtrafik i Stockholms skärgård. Vi ser med oro att andelen bofasta minskat under flera år i rad. För att människor ska kunna bo, leva och verka i vår vackra skärgård året om behövs en kollektivtrafik som resenärerna kan lita på och som går oavsett årstid.

En bärande tanke bakom den nya kollektivtrafiklagen är att resenärerna ska kunna påverka utformningen av kollektivtrafiken mer än tidigare. För att leva upp till syftet med lagen och skapa ett permanent forum för dialog har vi skapat ett Sjötrafikråd.

Sjötrafikrådet är ett öppet samrådsorgan för skärgårdens intressenter, såsom passagerar- och intresseorganisationer, entreprenörer samt kommuner och allmänhet. Samråden ska ledas av Trafikförvaltningen som får till ansvar att leda, föra protokoll och återrapportera direkt till Sjötrafikberedningen. Sjötrafikrådet bör sammankallas två gånger per år. Vid större beslut bör givetvis Sjötrafikrådet ha fler samrådsmöten än två per år.

Utöver Sjötrafikrådet bildas en referensgrupp med organisationer som företräder skärgårdens olika intressen. Referensgruppen ska ha en direkt dialog med Sjötrafikberedningen. I nuläget ingår följande organisationer i referensgruppen; Företagarna skärgården, SIKO, Skärgårdsstiftelsen samt Skärgårdens Trafikantförening. Referensgruppen träffar Sjötrafikberedningen tisdag (2/9).

Sjötrafikrådet och Referensgruppen kommer således att ha mycket viktiga roller i arbetet med att skapa de förutsättningar för att fler människor ska kunna bo, leva och verka i Stockholms skärgård året om.

 

2. Post, paket samt övrig offentlig och kommersiell service

Posten AB har förändrat utdelningen av post på skärgårdsöarna, med i flera fall försämrad service som följd, och det med ursäkten att postmängden i form av brevförsändelser minskar. Samtidigt ökar paketdistributionen med internethandelns framtåg men paketen stannar ofta upp på utlämningsställenpå fastlandet. Posten och övriga fraktföretag har dessutom olika utlämningsställen, liksom på fastlandet, vilket gör det extra svårt för boende/företagare på en skärgårdsö då det i regel tar en dag i anspråk att hämta ut paketet, eller tar flera dagar extra vid ombokning till lantbrevbärare (om sådan finnes) för avlämning på ön.

Exempel på service i övrigt som kan vara avgörande för en hållbar bofast befolkning och företagande: Bränsle, livsmedel, apotek/medicin, skolskjutsar, hemtjänst/sjukvård, bra IT-lösningar, replipunkter i anslutning till allmän brygga på större öar för fordon på land och i vatten.

a) Hur ser ni på att man ska nå vettiga villkor för skärgårdsföretagarna och bofasta vad gäller leveranser med post och andra speditörer?

Svar från (KD):

Det är angeläget att lösa frågan om post och paket leveranser i Skärgården. Att kunna få post och paket avlämnade på sin egen ö är en viktig fråga för att få vardagspusslet at gå ihop.

b) Hur ser ni på samordningslösningar mellan offentlig och kommersiell service?

Svar från (KD):

För att Skärgården skall kunna utvecklas krävs flera formen av samordnade lösningar mellan näringsliv och det offentliga. Kristdemokraterna välkomnar alla sådana lösningar och vill ge mer beslutskraft och möjlighet att utveckla lokala lösningar som tillgodoser lokala behov.

c) Hur kan ni jobba för replipunkter på större öar, som underlättar för de som bor och verkar på mindre öar att bättre utnyttja Waxholmsbolagets linjer? (Detta finns inte med i RUFS 2010).

Svar från (KD):

Det är angeläget att Waxholmsbolagets tonnage anpassas efter säsong.  För att under exempelvis lågsäsong kunna trafikera med mindre båtar med lägre krav på bemanning – och därmed även kunna köra fler turer. Vi vill utveckla skärgårdstrafiken så att man skall kunna bo på mindre öar och pendla in till kommuncentrum samt Stockholm city via replipunkt. Det förutsätter en turtäthet som är bättre anpassad till arbetspendling till och från skärgården.

 

3. Skolan

De nya reglerna med behöriga lärare medför att kommunerna med skärgårdsskolor kan ha svårt att upprätthålla en godkänd undervisning. Trots det har de små ö-skolorna ofta uppvisat goda studieresultat genom åren, mycket tack vare små elevgrupper och en lugn studiemiljö. Förutsättningarna för ö-skolorna har också ändrats med möjligheten för dagens föräldrar att välja skola.

Många ö-skolor lever av olika anledningar (ibland politiska beslut, men alltför ofta på tjänstemannanivå/skolledare) under ständiga nedläggningshot år efter år och tappar då

elevunderlag när oroliga föräldrar tar det säkra före det osäkra och flyttar sitt/sina barn till en skola på fastlandet (eller så flyttar helt enkelt hela familjen). Inte många unga famljer vågar satsa på att flytta till en ö där en befintlig skola ständigt är ifrågasatt.

a) En kommunal fråga, men ser ni någon nytta med att befintliga ö-skolor kan finnas kvar?

Svar från (KD):

Det finns en stor nytta för barnen att om de så önska slippa pendla till en skola utan fortsätta att gå lokalt i befintlig ö-skola. Det förutsätter dock ett tillräckligt stort elevunderlag.

 

4. Strandskydd och bygglov

Strandskydd och hänsyn till det rörliga friluftslivet gör det särskilt svårt att bygga i strandnära områden i skärgården. Den av Alliansen aviserade förenklade tillstånds-givningen av mindre utbyggnad av befintlig fastighet, som enl förslaget bara kräver bygganmälan, gäller förstås inte inom strandskyddat område d.v.s. i stort sett hela Stockholms skärgård.

a) Hur ser ni på möjligheten att dels få fram eller underlätta egna initiativ för byggande av bostäder för permanentboende i skärgården, dels underlätta för flerhushållsboende på befintliga fastigheter med permanent boende?

Svar från (KD):

Hur strandskyddet utformas lokalt är olika från kommun till kommun. Att kommunerna är välvilligt inställda till att om-, till och nybyggnation i skärgården är en förutsättning för en levande skärgård. Det är angeläget att Stockholms skärgård inte förvandlas till ett museum för hur skärgården var förr, utan att skärgården får fortsätta att utvecklas. En viktig förutsättning för det är möjligheten till byggnation även strandnära. Kristdemokraterna anser även att delar av Skärgårdsstiftelsens mark borde ombildas till tomträtter för att underlätta  byggnation av fler bostäder i skärgården.

 

5. Sjukvård och sk blåljusfrågor

Det är allmänt känt att bofasta i skärgården mycket sällan larmar i onödan, väntar kanske till och med för länge med att larma - men det har ibland hänt att den som tar emot larmet på SOS inte tar larmet, när det väl kommer, på allvar. Annars fungerar sjukvården i skärgården i stort sett bra, det känns tryggt att veta att bulanshelikoptern snabbt kommer till undsättning om en olycka eller ett sjukdomsfall inträffar. Tyvärr har det visat sig att samordning vid SOS-larm fungerar sämre när helikopter på grund av vädret inte kan användas. Sjöräddningen blir förstås larmad men för övrigt är det sämre samordning trots att det skulle gå fortare och lättare med alternativa transporter som taxibåtstrafikentill exempel - och det finns det dessutom logistik för.

Problem att larma SOS vid elavbrott!: I skärgården har det på senare tid visat sig att ansvariga för driften av batteribackuper både för fast som mobilt telefoni inte sköter det på ett tillfredställande sätt, vilket medfört att både bofasta och fritidsboende med fastigheter i ”radioskugga” inte kunnat använda sina telefoner.

På de större öarna finns mer eller mindre väl fungerande brandvärn men på senare tid har inte brandförsvaret haft tillräckligt med medel för uppdatering och brandövning.

Vid elavbrott finns på öarna i skärgården en viss beredskap hos den lokala befolkningen som snabbt kan lokalisera felorsaken, allt för att undvika onödigt långa driftstörningar.

a) Hur kan ni jobba för att säkerställa en bra sjuk- och akutvård i skärgården.

Svar från (KD):

Det första är givetvis att ha bra transporter så att man kan ta sig till vårdcentral, det andra är att närheten till vårdcentralen. Det är de främsta och viktigaste frågorna för tillgängligheten till vården. Men vi vill mer än så, vi vill utveckla primärvården i skärgården. Alla människor skall ha samma rättigheter till sjukvård. Både fungerade ambulanshelikopter och läkarbåtar är en stor och avgörande faktorer för en bra hälso- och sjukvård i skärgården. Kristdemokraterna vill också förstatliga sjukvården så att alla oavsett var man bor får samma kvalité.

b) Hur ser ni på att samordna larmresurser, samt frivilliga livräddande insatser som Sjöräddningen och liknande organisationer?

Svar från (KD):

Det är oerhört viktigt att samordna olika funktioner för att få samhället att fungera optimalt. Vi tror också mycket på det civila samhället.

c) Hur ser ni på brandvärnens framtid? Kommer det att skjutas till medel för att den frivilliga fortsättningsvis kan öva några gånger per år?

d) Hur ser ni på skärgårdsbefolkningens frivilliga insatser för att samordna drift och underhåll samt upprätthålla brandvärnens bemanning, särskilt när den bofasta befolkningen på många öar minskar.

Svar från (KD):

Kristdemokraterna vet att de frivilliga brandvärnen fyller en oerhört viktig funktion i samhället och i hela landet. Då är det viktigt med kontinuitet i tilldelningen av medel för att säkerställa rekryterings-, utbildnings- och övningsverksamhet ext.

 

6. Bredbandsutbyggnad med optisk fiber alternativt mobila lösningar

Sen några år tillbaka planeras för och pågår bredbandsutbyggnad med optisk fiber i skärgården. Att det är så många öar på gång beror mycket på SIKO:s projektarbete BUD (Bredband-Utbyggnad-Drift) som finansieras av Landstinget, Länsstyrelsen samt berörda kommuner och som hjälper till att få igång intresset på öarna. Arbetet på öarna sker i föreningsform efter byalagsmetoden och föreningarnas förstudier finansieras av Leader UROSS (Utveckla Roslagen Och Stockholms Skärgård). Den största finansieringsdelen är medel från EU vilket medför att exempelvis upphandlingar och liknande sker efter stränga regler.

a) Hur ser ni på att den nya digitala infrastrukturen byggs ut genom lokalt engagemang på öarna där mycket av arbetet sker med ideella insatser från både bofast befolkning som fritidsboende och hur kan ni medverka till att kontinuiteten och framtida drift säkerställs så att företag och föreningar ska våga etablera sig alternativt driva infrastruktursprojekt.

Svar från (KD):

Det är en styrka lokalt att ideella krafter är med och driver projekt i sin hembygd. Allt engagemang för att utveckla skärgården är viktigt. De offentliga aktörerna behöver bli bättre på att samordna sig för att minska administrativa hinder för byggnation och drift av ex fiberutbyggnad genom att förenkla och påskynda tillståndsprövning.

 

7. Befolkningsutveckling - unga i skärgården

Till skillnad mot Storstockholms befolkningsökning så minskar antal bofasta på öarna i Stockholms skärgård samtidigt som medelåldern är hög.

På skärgårdsöarna saknas ofta en mellangeneration, typ barnfamiljer. Det är svårt för ungdomar och unga familjer att flytta till, bosätta sig i, skärgården eller bo kvar/flytta tillbaka. Det krävs bland annat bra logistik kring förskola/barnomsorg, skola, boende, arbete och mötesplatser för tonåringar - anpassat till de speciella förutsättningar och facciliteter en skärgårdsö kan erbjuda.

a) Hur ser ni på förutsättningarna för yngre att leva, bo och verka i skärgården och har ni möjlighet att jobba för att skärgårdsbefolkningen ökar och i så fall hur?

Svar från (KD):

Att möjliggöra boende i skärgården för alla åldrar är viktigt. Kommunen behöver ha en väl utbyggd barnomsorg men även uppmuntra lokala lösningar som barnomsorgspeng eller vårdnadsbidrag. Kommunen behöver även ta ett stort ansvar så att det finns prisvärda boenden att tillgå.

 

8. Skärgårdsråd i allmänhet och Regionala skärgårdsrådet i synnerhet

Det finns flera exempel på skärgårdsråd. Dels de kommunala skärgårdsråden där representanter från ö-föreningar träffar kommunens politiker och berörda tjänstemän i aktuella frågor ett antal gånger per år.

AMF1 kallar också till skärgårdsråd några gånger per år, där de informerar om sina aktiviteter. Länsstyrelsens ”Exekutivkommitte” behandlar några specifika frågor i taget.

Landstingets eget ”Regionala skärgårdsrådet” träffas 3-4 ggr per år och samlar politiska representanter från samtliga partier i Landstinget och regionens kommuner, Länsstyrelsen samt flera skärgårdsrelaterade föreningar. SIKO har fyra platser i Regionala rådet och SIKO:s ordförande är dessutom med i presidiet som förbereder dagordningen inför råden. På regionala rådet avrapporterar Länsstyrelsen

a) Hur ser ni på nyttan av ”Regionala Skärgårdsrådet” och hur vill ni att det fortsättningsvis ska fungera och utvecklas?

Svar från (KD):

Det är viktigt att samrådsorgan som det ”Regionala skärgårdsrådet” utgör ständigt vågar förnya sig för att svara upp mot framtidens utmaningar. Det ”Regionala skärgårdsrådet” finns till för skärgården inte tvärt om. Vill därför gärna föra en dialog med Er hur ni vill se att det ”Regionala skärgårdsrådet” utvecklas.

 

9. Stockholms skärgård - är den en glesbygd eller inte?

Den som befinner sig i skärgården och får frågan ser sig omkring och svarar sen förstås glesbygd. Vad är det annars? Ändå räknas skärgården in i stockholmsregionen som nån slags tätortsnära landsbygd. Räknar man om avstånd i form av fågelvägen till tid blir avståndet till tätorten tydligare och det är lättare att förstå varför den bofasta befolkningen till stor del består av pensionärer och att den övriga befolkningen sällan pendlar till jobb i stan, det kostar för mycket i både tid och pengar.

Skärgården ses av många som ett fantastiskt rekreationsområde för en växande storstad och det satsas stort på besöksnäringen vida omkring. För den bofasta skärgårdsbefolkningen, som bor mitt i denna ”idyll” innebär det att man faktiskt bor mycket nära tätorten och ändå så långt ifrån.

a) Vilken roll har skärgården för samhället / vad ska vi egentligen med skärgården till?

Svar från (KD):

Skärgården utgör en värdefull och skyddsvärd naturmiljö för både helår-, delårs och fritidsboende samt besökare. Det är vår gemensamma ansvar att förvalta och utveckla Stockholms skärgård så att även kommande generationer kan få möjlighet att bo, besöka och bruka Stockholms skärgård.

b) Hur ser man i grunden på Stockholms skärgård som rekreationsområde för en växande storstad och kopplingen till att skärgården är befolkad med fler än bara pensionärer?

Svar från (KD):

Stockholms skärgården utgör en värdefull och skyddsvärd naturmiljö för både helår-, delårs och fritidsboende samt besökare. Det är vår gemensamma ansvar att förvalta och utveckla Stockholms skärgård så att även kommande generationer kan få möjlighet att bo, besöka och bruka Stockholms skärgård

c) Får det kosta pengar att hålla skärgården befolkad?

Svar från (KD):

Ja. Alla samhällen vare sig de ligger i storstad eller på landsbygd, fastland eller i skärgården för med sig stora kostnader för samhället – men även stora vinster. Givetvis vill vi Kristdemokrater att samhället är med och finansierar så att även skärgårdssamhällen kan vara livskraftiga samhällen med en växande framtidstro.