Val 14-09-14, Stockholms Läns Landsting

Arbetarepartiet Socialdemokraterna (S) har svarat på frågorna enl nedan, 8/9 2014:

 

1. Sjötrafiken

Landstinget står inför en ny upphandling av skärgårdstrafiken, denna gång med ett förhoppningsvis till det bättre utarbetat förfrågningsunderlag. Inbjudan till ”Samråd inför den framtida trafiken i Skärgården” som kom med mycket kort varsel, endast en vecka före det första samrådet. Bra ändå att de tre samråden är utspridda geografiskt och på ett tidigt stadium men oroväckande att man verkar ta om allt från början utan att det ser ut som att man tar hänsyn till tidigare reflektioner och inlämnade synpunkter (förra RFI:n).

a) Hur tänker ni er upphandlingsprocessen fortsättningsvis denna gång, till skillnad från den förra som avbröts och hur ser tidsplanen ut?

Svar från (S):

Sjötrafikupphandlingen var ett misslyckat projekt som saknade förankring från början till slut. Anledningen till att upphandlingen till slut avbröts på målsnöret efter massivt folkligt motstånd och protester från en bland annat Socialdemokraterna var att upplägget saknade stöd i Trafiknämnden. Vi kommer inte att godkänna en upphandling som inte åtnjuter stöd av en majoritet i Trafiknämnden. Därför är vårt krav att Trafiknämnden ska godkänna det slutgiltiga förfrågningsunderlaget innan det går ut till anbudsgivarna. Vi har inga förslag att ändra den tidplan som ligger, det viktiga är att upphandlingen blir korrekt och att de misstag som gjordes förra gången inte återupprepas.

b) Hur kommer skärgårdsorganisationerna denna gång att få medinflytande i processen. Vilka delar i förberedelserna anser ni att skärgårdsborna/organisationerna ska ha störst inflytande över?

Svar från (S):

Det är bra Moderaterna nu tagit till sig av vår kritik och låtit WÅAB bjuda in även skärgårdsorganisationerna till samråd. För Socialdemokraterna är det viktigt att det finns möjlighet för alla berörda att delta vid de tillfällen som ges. Men det viktigaste är att Waxholmsbolaget visar att de är lyhörda för de förslag och synpunkter som ges. Turlistor är viktiga att de blir rätt och där kan skärgårdsorganisationerna bistå med detaljkunskap, även när framtida listor läggs.

 

2. Post, paket samt övrig offentlig och kommersiell service

Posten AB har förändrat utdelningen av post på skärgårdsöarna, med i flera fall försämrad service som följd, och det med ursäkten att postmängden i form av brevförsändelser minskar. Samtidigt ökar paketdistributionen med internethandelns framtåg men paketen stannar ofta upp på utlämningsställenpå fastlandet. Posten och övriga fraktföretag har dessutom olika utlämningsställen, liksom på fastlandet, vilket gör det extra svårt för boende/företagare på en skärgårdsö då det i regel tar en dag i anspråk att hämta ut paketet, eller tar flera dagar extra vid ombokning till lantbrevbärare (om sådan finnes) för avlämning på ön.

Exempel på service i övrigt som kan vara avgörande för en hållbar bofast befolkning och företagande: Bränsle, livsmedel, apotek/medicin, skolskjutsar, hemtjänst/sjukvård, bra IT-lösningar, replipunkter i anslutning till allmän brygga på större öar för fordon på land och i vatten.

a) Hur ser ni på att man ska nå vettiga villkor för skärgårdsföretagarna och bofasta vad gäller leveranser med post och andra speditörer?

Svar från (S):

Socialdemokraterna vill ge ett särskilt stöd till servicepunkter på landsbygden där det finns tjänster som paketutlämning. Det kan även handla om stöd till handlare som jobbar med drivmedelsförsäljning, kontantuttag, apotekstjänster eller rent kommunala och statliga service- och informationstjänster. 

b) Hur ser ni på samordningslösningar mellan offentlig och kommersiell service?

Svar från (S):

Vi ser positivt på olika samordningslösningar i skärgården. Det privata näringslivet i skärgården är beroende av tillgång till väl fungerande godstransporter till inte alltför höga kostnader. Fraktstödet kan utvecklas i det avseendet. Vi vill även se en översyn av riktlinjerna för livsmedelsbutikers transporter.

c) Hur kan ni jobba för replipunkter på större öar, som underlättar för de som bor och verkar på mindre öar att bättre utnyttja Waxholmsbolagets linjer? (Detta finns inte med i RUFS 2010).

Svar från (S):

De sjöburna kommunikationerna måste utvecklas för att förenkla arbetspendling och skolgång både mellan öar och till fastland. Vi ser att tvärgående förbindelser med fokus på boende är prioriterade och vill inte se de försämringar som den avbrutna sjötrafikupphandlingen hade inneburit. Replipunkterna som förbinder skärgården med fastlandet behöver förbättras genom högre service nivå. Vid replipunkter vill vi ställa minimikrav på väderskydd och möjlighet till parkering mm. Samarbetet med SL behöver bli bättre för mer pålitlig övergång mellan sjö- och landtrafik.

 

3. Skolan

De nya reglerna med behöriga lärare medför att kommunerna med skärgårdsskolor kan ha svårt att upprätthålla en godkänd undervisning. Trots det har de små ö-skolorna ofta uppvisat goda studieresultat genom åren, mycket tack vare små elevgrupper och en lugn studiemiljö. Förutsättningarna för ö-skolorna har också ändrats med möjligheten för dagens föräldrar att välja skola.

Många ö-skolor lever av olika anledningar (ibland politiska beslut, men alltför ofta på tjänstemannanivå/skolledare) under ständiga nedläggningshot år efter år och tappar då

elevunderlag när oroliga föräldrar tar det säkra före det osäkra och flyttar sitt/sina barn till en skola på fastlandet (eller så flyttar helt enkelt hela familjen). Inte många unga famljer vågar satsa på att flytta till en ö där en befintlig skola ständigt är ifrågasatt.

a) En kommunal fråga, men ser ni någon nytta med att befintliga ö-skolor kan finnas kvar?

Svar från (S):

Tillgång till förskola och skola är av största vikt för en levande skärgård. Hur detta organiseras med hänsyn tagen till kvalitet, barnens behov och föräldrarnas önskemål avgörs bäst av berörd kommun.

 

4. Strandskydd och bygglov

Strandskydd och hänsyn till det rörliga friluftslivet gör det särskilt svårt att bygga i strandnära områden i skärgården. Den av Alliansen aviserade förenklade tillstånds-givningen av mindre utbyggnad av befintlig fastighet, som enl förslaget bara kräver bygganmälan, gäller förstås inte inom strandskyddat område d.v.s. i stort sett hela Stockholms skärgård.

a) Hur ser ni på möjligheten att dels få fram eller underlätta egna initiativ för byggande av bostäder för permanentboende i skärgården, dels underlätta för flerhushållsboende på befintliga fastigheter med permanent boende?

Svar från (S):

Det utvidgade strandskyddet kan ibland stå i konflikt med andra viktiga värden. Vi är därför villiga att diskutera nödvändiga förändringar av strandskyddet som skulle kunna främja en positiv utveckling i framförallt skärgårdssamhällen. Det finns flera exempel där strandskyddet försvårat för näringsidkare att anlägga bryggor etc. som skulle främjat öns utveckling.

 

5. Sjukvård och sk blåljusfrågor

Det är allmänt känt att bofasta i skärgården mycket sällan larmar i onödan, väntar kanske till och med för länge med att larma - men det har ibland hänt att den som tar emot larmet på SOS inte tar larmet, när det väl kommer, på allvar. Annars fungerar sjukvården i skärgården i stort sett bra, det känns tryggt att veta att bulanshelikoptern snabbt kommer till undsättning om en olycka eller ett sjukdomsfall inträffar. Tyvärr har det visat sig att samordning vid SOS-larm fungerar sämre när helikopter på grund av vädret inte kan användas. Sjöräddningen blir förstås larmad men för övrigt är det sämre samordning trots att det skulle gå fortare och lättare med alternativa transporter som taxibåtstrafikentill exempel - och det finns det dessutom logistik för.

Problem att larma SOS vid elavbrott!: I skärgården har det på senare tid visat sig att ansvariga för driften av batteribackuper både för fast som mobilt telefoni inte sköter det på ett tillfredställande sätt, vilket medfört att både bofasta och fritidsboende med fastigheter i ”radioskugga” inte kunnat använda sina telefoner.

På de större öarna finns mer eller mindre väl fungerande brandvärn men på senare tid har inte brandförsvaret haft tillräckligt med medel för uppdatering och brandövning.

Vid elavbrott finns på öarna i skärgården en viss beredskap hos den lokala befolkningen som snabbt kan lokalisera felorsaken, allt för att undvika onödigt långa driftstörningar.

a) Hur kan ni jobba för att säkerställa en bra sjuk- och akutvård i skärgården.

Svar från (S):

Alla som bor i Stockholms län ska ha tillgång till hälso- och sjukvården utifrån behov. För att skärgården ska fortsätta vara en levande del i Stockholmsregionen måste det finnas samhällsservice som gör det möjligt att bo där under hela året. Det gäller givetvis även tillgång till hälso- och sjukvård. När det gäller akutsjukvården så vill vi att man återinför läkaren i ambulanshelikoptern för att ha högsta möjliga kompetens snabbt på plats även ute i skärgården.

b) Hur ser ni på att samordna larmresurser, samt frivilliga livräddande insatser som Sjöräddningen och liknande organisationer?

Svar från (S):

Att samarbeta och dra nytta av de resurser och den kompetens som finns tillgänglig ser vi som något mycket positivt.

c) Hur ser ni på brandvärnens framtid? Kommer det att skjutas till medel för att den frivilliga fortsättningsvis kan öva några gånger per år?

Svar från (S):

Brandförsvaret är en kommunal angelägenhet men givetvis ser vi att det är viktigt att även det frivilliga brandvärnet finns med vid större övningar och dylikt där landstinget deltar.

d) Hur ser ni på skärgårdsbefolkningens frivilliga insatser för att samordna drift och underhåll samt upprätthålla brandvärnens bemanning, särskilt när den bofasta befolkningen på många öar minskar.

Svar från (S):

Den bofasta lokalbefolkningens engagemang är såklart helt avgörande för att det ska vara möjligt att upprätthålla en grundbemanning i brandvärnen. Från landstingets sida kan vi skapa förutsättningar för att man ska kunna bo i Skärgården året runt, bland annat genom arbetstillfällen och en regelbunden skärgårdstrafik.

 

6. Bredbandsutbyggnad med optisk fiber alternativt mobila lösningar

Sen några år tillbaka planeras för och pågår bredbandsutbyggnad med optisk fiber i skärgården. Att det är så många öar på gång beror mycket på SIKO:s projektarbete BUD (Bredband-Utbyggnad-Drift) som finansieras av Landstinget, Länsstyrelsen samt berörda kommuner och som hjälper till att få igång intresset på öarna. Arbetet på öarna sker i föreningsform efter byalagsmetoden och föreningarnas förstudier finansieras av Leader UROSS (Utveckla Roslagen Och Stockholms Skärgård). Den största finansieringsdelen är medel från EU vilket medför att exempelvis upphandlingar och liknande sker efter stränga regler.

a) Hur ser ni på att den nya digitala infrastrukturen byggs ut genom lokalt engagemang på öarna där mycket av arbetet sker med ideella insatser från både bofast befolkning som fritidsboende och hur kan ni medverka till att kontinuiteten och framtida drift säkerställs så att företag och föreningar ska våga etablera sig alternativt driva infrastruktursprojekt.

Svar från (S):

Det är viktigt med fortsatt statlig finansiering av länsstyrelsens stöd till bredbandsutbyggnaden. Vi ser också gärna att regionens olika aktörer i skärgårdsfrågor underlättar för föreningar och öar som vill engagera sig i utbyggnaden.

 

7. Befolkningsutveckling - unga i skärgården

Till skillnad mot Storstockholms befolkningsökning så minskar antal bofasta på öarna i Stockholms skärgård samtidigt som medelåldern är hög.

På skärgårdsöarna saknas ofta en mellangeneration, typ barnfamiljer. Det är svårt för ungdomar och unga familjer att flytta till, bosätta sig i, skärgården eller bo kvar/flytta tillbaka. Det krävs bland annat bra logistik kring förskola/barnomsorg, skola, boende, arbete och mötesplatser för tonåringar - anpassat till de speciella förutsättningar och facciliteter en skärgårdsö kan erbjuda.

a) Hur ser ni på förutsättningarna för yngre att leva, bo och verka i skärgården och har ni möjlighet att jobba för att skärgårdsbefolkningen ökar och i så fall hur?

Svar från (S):

Tillgång till förskola, skola och goda transportmöjligheter är en ödesfråga om yngre och barnfamiljer ska vilja stanna eller flytta till Skärgården. Tillgången till fasta jobb är en annan viktig förutsättning för att människor ska kunna leva i skärgården. Genom att förlägga myndigheters, kommun­ers och landstingets verksamheter till skärgårdsområdet kan samhället bidra till att fler fasta åretruntarbeten skapas samtidigt som tillgången till offentlig service för skärgårdens befolkning förbättras.

 

8. Skärgårdsråd i allmänhet och Regionala skärgårdsrådet i synnerhet

Det finns flera exempel på skärgårdsråd. Dels de kommunala skärgårdsråden där representanter från ö-föreningar träffar kommunens politiker och berörda tjänstemän i aktuella frågor ett antal gånger per år.

AMF1 kallar också till skärgårdsråd några gånger per år, där de informerar om sina aktiviteter. Länsstyrelsens ”Exekutivkommitte” behandlar några specifika frågor i taget.

Landstingets eget ”Regionala skärgårdsrådet” träffas 3-4 ggr per år och samlar politiska representanter från samtliga partier i Landstinget och regionens kommuner, Länsstyrelsen samt flera skärgårdsrelaterade föreningar. SIKO har fyra platser i Regionala rådet och SIKO:s ordförande är dessutom med i presidiet som förbereder dagordningen inför råden. På regionala rådet avrapporterar Länsstyrelsen

a) Hur ser ni på nyttan av ”Regionala Skärgårdsrådet” och hur vill ni att det fortsättningsvis ska fungera och utvecklas?

Svar från (S):

Det regionala Skärgårdsrådet har tyvärr inte fungerat väl de senaste åren. Istället för diskussion och handlingskraft har det varit ensidig information. Vi vill istället ta till vara rådets kompetens, synpunkter och nätverk för att bidra till breda, långsiktiga överenskommelser för skärgårdens bästa. 

 

9. Stockholms skärgård - är den en glesbygd eller inte?

Den som befinner sig i skärgården och får frågan ser sig omkring och svarar sen förstås glesbygd. Vad är det annars? Ändå räknas skärgården in i stockholmsregionen som nån slags tätortsnära landsbygd. Räknar man om avstånd i form av fågelvägen till tid blir avståndet till tätorten tydligare och det är lättare att förstå varför den bofasta befolkningen till stor del består av pensionärer och att den övriga befolkningen sällan pendlar till jobb i stan, det kostar för mycket i både tid och pengar.

Skärgården ses av många som ett fantastiskt rekreationsområde för en växande storstad och det satsas stort på besöksnäringen vida omkring. För den bofasta skärgårdsbefolkningen, som bor mitt i denna ”idyll” innebär det att man faktiskt bor mycket nära tätorten och ändå så långt ifrån.

a) Vilken roll har skärgården för samhället / vad ska vi egentligen med skärgården till?

Svar från (S):

Stockholms skärgård är unik. Dess kultur- och naturvärden är en skatt som vi alla har ett ansvar för att vårda.

b) Hur ser man i grunden på Stockholms skärgård som rekreationsområde för en växande storstad och kopplingen till att skärgården är befolkad med fler än bara pensionärer?

Svar från (S):

Skärgården är inte, och ska inte vara, något museum. Skärgården ska leva – året om. Som ni ser i våra svar ovan så har vi flera förslag på hur det kan infrias.

c) Får det kosta pengar att hålla skärgården befolkad?

Svar från (S):

Självklart får skärgården kosta. Men det är också viktigt att vi använder de resurserna som finns på ett smart och effektivt sätt. Vi vill se mer samverkan mellan alla aktörer och aktivt använda alla de verktyg vi förfogar över, från trafik till sjukvård och skärgårdsanslaget.