Val 14-09-14, Stockholms Läns Landsting

Moderaterna (M) har svarat på frågorna enl nedan, 8/9 2014:

 

1. Sjötrafiken

Landstinget står inför en ny upphandling av skärgårdstrafiken, denna gång med ett förhoppningsvis till det bättre utarbetat förfrågningsunderlag. Inbjudan till ”Samråd inför den framtida trafiken i Skärgården” som kom med mycket kort varsel, endast en vecka före det första samrådet. Bra ändå att de tre samråden är utspridda geografiskt och på ett tidigt stadium men oroväckande att man verkar ta om allt från början utan att det ser ut som att man tar hänsyn till tidigare reflektioner och inlämnade synpunkter (förra RFI:n).

a) Hur tänker ni er upphandlingsprocessen fortsättningsvis denna gång, till skillnad från den förra som avbröts och hur ser tidsplanen ut?

b) Hur kommer skärgårdsorganisationerna denna gång att få medinflytande i processen. Vilka delar i förberedelserna anser ni att skärgårdsborna/organisationerna ska ha störst inflytande över?

Svar från (M):

Alliansens målsättning med kollektivtrafiken är att säkra och utveckla en välfungerande kollektivtrafik i Stockholms skärgård. Vi ser med oro att andelen bofasta minskat under flera år i rad. För att människor ska kunna bo, leva och verka i vår vackra skärgård året om behövs en kollektivtrafik som resenärerna kan lita på och som går oavsett årstid.

En bärande tanke bakom den nya kollektivtrafiklagen är att resenärerna ska kunna påverka utformningen av kollektivtrafiken mer än tidigare. För att leva upp till syftet med lagen och skapa ett permanent forum för dialog har vi skapat ett Sjötrafikråd.

Sjötrafikrådet är ett öppet samrådsorgan för skärgårdens intressenter, såsom passagerar- och intresseorganisationer, entreprenörer samt kommuner och allmänhet. Samråden ska ledas av Trafikförvaltningen som får till ansvar att leda, föra protokoll och återrapportera direkt till Sjötrafikberedningen. Sjötrafikrådet bör sammankallas två gånger per år. Vid större beslut bör givetvis Sjötrafikrådet ha fler samrådsmöten än två per år.

Utöver Sjötrafikrådet bildas en referensgrupp med organisationer som företräder skärgårdens olika intressen. Referensgruppen ska ha en direkt dialog med Sjötrafikberedningen. I nuläget ingår följande organisationer i referensgruppen; Företagarna skärgården, SIKO, Skärgårdsstiftelsen samt Skärgårdens Trafikantförening.

Sjötrafikrådet och Referensgruppen kommer således att ha mycket viktiga roller i arbetet med att skapa de förutsättningar för att fler människor ska kunna bo, leva och verka i Stockholms skärgård året om.

 

2. Post, paket samt övrig offentlig och kommersiell service

Posten AB har förändrat utdelningen av post på skärgårdsöarna, med i flera fall försämrad service som följd, och det med ursäkten att postmängden i form av brevförsändelser minskar. Samtidigt ökar paketdistributionen med internethandelns framtåg men paketen stannar ofta upp på utlämningsställenpå fastlandet. Posten och övriga fraktföretag har dessutom olika utlämningsställen, liksom på fastlandet, vilket gör det extra svårt för boende/företagare på en skärgårdsö då det i regel tar en dag i anspråk att hämta ut paketet, eller tar flera dagar extra vid ombokning till lantbrevbärare (om sådan finnes) för avlämning på ön.

Exempel på service i övrigt som kan vara avgörande för en hållbar bofast befolkning och företagande: Bränsle, livsmedel, apotek/medicin, skolskjutsar, hemtjänst/sjukvård, bra IT-lösningar, replipunkter i anslutning till allmän brygga på större öar för fordon på land och i vatten.

a) Hur ser ni på att man ska nå vettiga villkor för skärgårdsföretagarna och bofasta vad gäller leveranser med post och andra speditörer?

Svar från (M):

Moderaterna jobbar för en levande skärgård. Vi anser att den starkaste grunden för en skärgård som fortsätter att utvecklas är att vi skapar fler företag, fler jobb och en bra infrastruktur med goda kommunikationer. Som en del av detta är det naturligtvis viktigt att post och andra leveranser har möjlighet att komma fram och att vi på så sätt enklare kan knyta ihop skärgården och fastlandet. Då är det viktigt att jobba för utökat infrastruktur och bra service, vilket landstingets fraktbidrag utgör ett bra exempel på.

b) Hur ser ni på samordningslösningar mellan offentlig och kommersiell service?

Svar från (M):

Vi välkomnar ett ökat samarbete mellan det offentliga och det kommersiella – grundbulten är främst att kunna erbjuda valfrihet och en bra service till skärgårdsborna.

c) Hur kan ni jobba för replipunkter på större öar, som underlättar för de som bor och verkar på mindre öar att bättre utnyttja Waxholmsbolagets linjer? (Detta finns inte med i RUFS 2010).

Svar från (M):

Vi anser att replipunkter i skärgården är bra verktyg för att knyta ihop skärgården och skapa bra kommunikationer och infrastruktur. I det fortsatta arbetet är det viktigt att vi både tydligt definierar och utvecklar begreppet ”replipunkt” och ser över dels vilka replipunkter som kan rustas upp och förbättras och vilka som kan behövas tillkomma. Arbetet med framtagande av ny regional utvecklingsplan, RUFS, kommer att initieras under hösten 2014 och det är där viktigt att frågan om replipunkter i skärgården inkluderas i arbetet.

 

3. Skolan

De nya reglerna med behöriga lärare medför att kommunerna med skärgårdsskolor kan ha svårt att upprätthålla en godkänd undervisning. Trots det har de små ö-skolorna ofta uppvisat goda studieresultat genom åren, mycket tack vare små elevgrupper och en lugn studiemiljö. Förutsättningarna för ö-skolorna har också ändrats med möjligheten för dagens föräldrar att välja skola.

Många ö-skolor lever av olika anledningar (ibland politiska beslut, men alltför ofta på tjänstemannanivå/skolledare) under ständiga nedläggningshot år efter år och tappar då

elevunderlag när oroliga föräldrar tar det säkra före det osäkra och flyttar sitt/sina barn till en skola på fastlandet (eller så flyttar helt enkelt hela familjen). Inte många unga famljer vågar satsa på att flytta till en ö där en befintlig skola ständigt är ifrågasatt.

a) En kommunal fråga, men ser ni någon nytta med att befintliga ö-skolor kan finnas kvar?

Svar från (M):

För oss är det viktigt att utveckla och bevara en levande skärgård. Då är det viktigt att skapa fler arbetstillfällen, fler företag och förbättrad infrastruktur, vilket vi anser är en förutsättning för en ökad vitalitet i skärgården. Att det finns ö-skolor i skärgården anser vi både bra och viktigt och lika viktigt är se till att förbättra kommunikationer och resmöjligheter för barn som går i skola på fastlandet. Vi är för valfrihet och etableringsfrihet och välkomnar fler ö-skolor i skärgården. 

 

4. Strandskydd och bygglov

Strandskydd och hänsyn till det rörliga friluftslivet gör det särskilt svårt att bygga i strandnära områden i skärgården. Den av Alliansen aviserade förenklade tillstånds-givningen av mindre utbyggnad av befintlig fastighet, som enl förslaget bara kräver bygganmälan, gäller förstås inte inom strandskyddat område d.v.s. i stort sett hela Stockholms skärgård.

a) Hur ser ni på möjligheten att dels få fram eller underlätta egna initiativ för byggande av bostäder för permanentboende i skärgården, dels underlätta för flerhushållsboende på befintliga fastigheter med permanent boende?

Svar från (M):

För stockholmsregionens fortsatta tillväxt är det viktigt att kunna begränsa strandskyddet och dess tillämpning för att möjliggöra ökad bostadsbebyggelse där så är lämpligt samtidigt som skyddet förstärks i områden med högt ekologisk skyddsvärde. På så sätt kan vi skapa en attraktiv storstadsregion med starka gröna och blå strukturer som både inrymmer levande skärgårdssamhällen, landsbygd och storstad, och skapar goda utvecklingsmöjligheter i länet. Det handlar om att exempelvis kombinera ett starkt skydd för orörd skärgårdsnatur med möjligheten till utveckling i ösamhällen med bofast befolkning.

 

5. Sjukvård och sk blåljusfrågor

Det är allmänt känt att bofasta i skärgården mycket sällan larmar i onödan, väntar kanske till och med för länge med att larma - men det har ibland hänt att den som tar emot larmet på SOS inte tar larmet, när det väl kommer, på allvar. Annars fungerar sjukvården i skärgården i stort sett bra, det känns tryggt att veta att bulanshelikoptern snabbt kommer till undsättning om en olycka eller ett sjukdomsfall inträffar. Tyvärr har det visat sig att samordning vid SOS-larm fungerar sämre när helikopter på grund av vädret inte kan användas. Sjöräddningen blir förstås larmad men för övrigt är det sämre samordning trots att det skulle gå fortare och lättare med alternativa transporter som taxibåtstrafikentill exempel - och det finns det dessutom logistik för.

Problem att larma SOS vid elavbrott!: I skärgården har det på senare tid visat sig att ansvariga för driften av batteribackuper både för fast som mobilt telefoni inte sköter det på ett tillfredställande sätt, vilket medfört att både bofasta och fritidsboende med fastigheter i ”radioskugga” inte kunnat använda sina telefoner.

På de större öarna finns mer eller mindre väl fungerande brandvärn men på senare tid har inte brandförsvaret haft tillräckligt med medel för uppdatering och brandövning.

Vid elavbrott finns på öarna i skärgården en viss beredskap hos den lokala befolkningen som snabbt kan lokalisera felorsaken, allt för att undvika onödigt långa driftstörningar.

a) Hur kan ni jobba för att säkerställa en bra sjuk- och akutvård i skärgården.

Svar från (M):

Det är viktigt att det i hela Stockholmsregionen finns en väl fungerande sjukvårdskedja med hög tillgänglighet och resurser som snabbt kan sättas in när dom behövs. Då handlar det om att på ett smidigt och snabbt sätt kunna få kontakt med sjukvården, exempelvis genom vårdguiden och SOS -alarm, men också att vi behåller och använder oss av både ambulanshelikopter och skärgårdsdoktorer.

b) Hur ser ni på att samordna larmresurser, samt frivilliga livräddande insatser som Sjöräddningen och liknande organisationer?

Svar från (M):

För att kunna se till att alla i Stockholmsregionen har tillgång till en bra sjuk- och akutvård är det naturligtvis viktigt med bra och effektiv samordning och samverkan. Redan idag sker samverkan mellan larmresurserna, som exempelvis mellan SOS-Alarm och Sjöräddningen, samtidigt som det finns potential för att ytterligare stärka både samarbete och samordning. Vi tycker att det är viktigt att främja bättre samordning och skapa bra strukturer för detta. 

c) Hur ser ni på brandvärnens framtid? Kommer det att skjutas till medel för att den frivilliga fortsättningsvis kan öva några gånger per år?

d) Hur ser ni på skärgårdsbefolkningens frivilliga insatser för att samordna drift och underhåll samt upprätthålla brandvärnens bemanning, särskilt när den bofasta befolkningen på många öar minskar.

Svar från (M):

Brandvärnen spelar idag, liksom frivilligorganisationer, en synnerligen viktig roll för att stödja befolkningen i skärgården och på sikt även bidra till utvecklingen i skärgården. Från vårt perspektiv är det viktigt att bidra till att brandvärnens arbete kan fortsätta och att övningar kan hållas, och en stark förutsättning för detta är att våra brandförsvarsförbund fortsätter hålla ordning och reda i ekonomin.

 

6. Bredbandsutbyggnad med optisk fiber alternativt mobila lösningar

Sen några år tillbaka planeras för och pågår bredbandsutbyggnad med optisk fiber i skärgården. Att det är så många öar på gång beror mycket på SIKO:s projektarbete BUD (Bredband-Utbyggnad-Drift) som finansieras av Landstinget, Länsstyrelsen samt berörda kommuner och som hjälper till att få igång intresset på öarna. Arbetet på öarna sker i föreningsform efter byalagsmetoden och föreningarnas förstudier finansieras av Leader UROSS (Utveckla Roslagen Och Stockholms Skärgård). Den största finansieringsdelen är medel från EU vilket medför att exempelvis upphandlingar och liknande sker efter stränga regler.

a) Hur ser ni på att den nya digitala infrastrukturen byggs ut genom lokalt engagemang på öarna där mycket av arbetet sker med ideella insatser från både bofast befolkning som fritidsboende och hur kan ni medverka till att kontinuiteten och framtida drift säkerställs så att företag och föreningar ska våga etablera sig alternativt driva infrastruktursprojekt.

Svar från (M):

Att bygga ut bredbandet tycker vi är en avgörande fråga för skärgården utveckling i framtiden. Fungerande och utbyggd bredband är inte bara en förutsättning för bättre och snabbare kommunikation och information, det är även en stark grund för att fler företag både kan och väljer att etablera sig i skärgården vilket i sin tur skapar fler jobb och bättre tillväxt. Därför är Stockholms läns landsting exempelvis med och finaniserar SIKO:s projektarbete BUD (Bredband-Utbyggnad-Drift). Vi välkomnar att det redan nu pågår ett omfattande arbete med bredbandsutbyggnaden med optisk fiber i skärgården och att det finns ett fortsatt starkt intresse och engagemang från skärgårdsborna.

 

7. Befolkningsutveckling - unga i skärgården

Till skillnad mot Storstockholms befolkningsökning så minskar antal bofasta på öarna i Stockholms skärgård samtidigt som medelåldern är hög.

På skärgårdsöarna saknas ofta en mellangeneration, typ barnfamiljer. Det är svårt för ungdomar och unga familjer att flytta till, bosätta sig i, skärgården eller bo kvar/flytta tillbaka. Det krävs bland annat bra logistik kring förskola/barnomsorg, skola, boende, arbete och mötesplatser för tonåringar - anpassat till de speciella förutsättningar och facciliteter en skärgårdsö kan erbjuda.

a) Hur ser ni på förutsättningarna för yngre att leva, bo och verka i skärgården och har ni möjlighet att jobba för att skärgårdsbefolkningen ökar och i så fall hur?

Svar från (M):

Moderaterna jobbar för en levande skärgård. Vi anser att den starkaste grunden för en skärgård som fortsätter att utvecklas är att vi skapar fler företag, fler jobb och en bra infrastruktur med goda kommunikationer. För oss är det viktigt att jobba för en skärgård i utveckling, där ökad tillväxt, jobb och företagande går hand i hand med ett värnande om skärgårdens unika värden och möjligheter. Detta ser vi som en förutsättning för att göra skärgården ännu mer attraktiv för ännu fler.

 

8. Skärgårdsråd i allmänhet och Regionala skärgårdsrådet i synnerhet

Det finns flera exempel på skärgårdsråd. Dels de kommunala skärgårdsråden där representanter från ö-föreningar träffar kommunens politiker och berörda tjänstemän i aktuella frågor ett antal gånger per år.

AMF1 kallar också till skärgårdsråd några gånger per år, där de informerar om sina aktiviteter. Länsstyrelsens ”Exekutivkommitte” behandlar några specifika frågor i taget.

Landstingets eget ”Regionala skärgårdsrådet” träffas 3-4 ggr per år och samlar politiska representanter från samtliga partier i Landstinget och regionens kommuner, Länsstyrelsen samt flera skärgårdsrelaterade föreningar. SIKO har fyra platser i Regionala rådet och SIKO:s ordförande är dessutom med i presidiet som förbereder dagordningen inför råden. På regionala rådet avrapporterar Länsstyrelsen

a) Hur ser ni på nyttan av ”Regionala Skärgårdsrådet” och hur vill ni att det fortsättningsvis ska fungera och utvecklas?

Svar från (M):

Det regionala skärgårdsrådet utgör ett tydligt instrument för arbetet kring hur bättre samarbeten i skärgården kan skapas för att lösa problem kring bl.a. näringslivets förutsättningar, boendefrågor, och samhällsservice. För skärgårdens fortsatta utveckling är det viktigt att denna typ av forum finns och att de leds utifrån tydliga målsättningar och visioner.

 

9. Stockholms skärgård - är den en glesbygd eller inte?

Den som befinner sig i skärgården och får frågan ser sig omkring och svarar sen förstås glesbygd. Vad är det annars? Ändå räknas skärgården in i stockholmsregionen som nån slags tätortsnära landsbygd. Räknar man om avstånd i form av fågelvägen till tid blir avståndet till tätorten tydligare och det är lättare att förstå varför den bofasta befolkningen till stor del består av pensionärer och att den övriga befolkningen sällan pendlar till jobb i stan, det kostar för mycket i både tid och pengar.

Skärgården ses av många som ett fantastiskt rekreationsområde för en växande storstad och det satsas stort på besöksnäringen vida omkring. För den bofasta skärgårdsbefolkningen, som bor mitt i denna ”idyll” innebär det att man faktiskt bor mycket nära tätorten och ändå så långt ifrån.

a) Vilken roll har skärgården för samhället / vad ska vi egentligen med skärgården till?

Svar från (M):

Stockholms skärgård utgör en unik del av Stockholmsregionen. Med en kombination av ostörd natur och omfattande rekreationsområden är det både ett populärt turistmål och friluftsområde, och måste betraktas som en viktig del av Stockholmsregionens samlade attraktionskraft. Samtidigt är det också en plats där människor lever, bor och verkar vilket fordrar ett engagemang från många olika håll för att kunna både bevaras och utvecklas.

b) Hur ser man i grunden på Stockholms skärgård som rekreationsområde för en växande storstad och kopplingen till att skärgården är befolkad med fler än bara pensionärer?

Svar från (M):

Moderaterna jobbar för en levande skärgård och anser att den starkaste grunden för en skärgård som fortsätter att utvecklas är att vi skapar fler företag, fler jobb och en bra infrastruktur med goda kommunikationer. Med en ansvarsfull politik för utveckling i skärgården skapar vi goda förutsättningar för en vital skärgård med ökande befolkning, tillväxt och framtidstro.

c) Får det kosta pengar att hålla skärgården befolkad?

Svar från (M):

Moderaterna i Stockholms läns landsting bedriver ett långsiktigt arbete för utvecklingen i Stockholms skärgård med både politisk engagemang och bidrag till projekt, verksamheter, transporter och infrastruktur.  För oss är det viktigt att jobba för en skärgård i utveckling, där ökad tillväxt, jobb och företagande går hand i hand med ett värnande om skärgårdens unika värden och möjligheter. Detta ser vi som en förutsättning för att göra skärgården ännu mer attraktiv för ännu fler.