Val 14-09-14, Stockholms Läns Landsting

Miljöpartiet (MP) har svarat på frågorna enl nedan, 9/9 2014:

 

1. Sjötrafiken

Landstinget står inför en ny upphandling av skärgårdstrafiken, denna gång med ett förhoppningsvis till det bättre utarbetat förfrågningsunderlag. Inbjudan till ”Samråd inför den framtida trafiken i Skärgården” som kom med mycket kort varsel, endast en vecka före det första samrådet. Bra ändå att de tre samråden är utspridda geografiskt och på ett tidigt stadium men oroväckande att man verkar ta om allt från början utan att det ser ut som att man tar hänsyn till tidigare reflektioner och inlämnade synpunkter (förra RFI:n).

a) Hur tänker ni er upphandlingsprocessen fortsättningsvis denna gång, till skillnad från den förra som avbröts och hur ser tidsplanen ut?

Svar från (MP):

Tidplanen för upphandlingen har delgivits referensgruppen som består av två valda från vardera SIKO, Företagarna, Skärgårdsstiftelen och Skärgårdstrafiken trafikantförening vid ett möte med Trafiknämndens sjötrafikutskott den 2 september. Vid det tillfället hade referensgruppen fått underlag från sjötrafikrådsmötena den 27 och 29 augusti där tidplan och process beskrevs.

Miljöpartiet är angelägna att få så mycket information som möjligt och att förfrågningsunderlaget beslutas politiskt innan det går ut. Vi är också angelägna att det ges tillräckligt mycket tid för politiken såväl som för organisationer och andra som har synpunkter att komma in med dessa innan förfrågningsunderlaget går ut.

b) Hur kommer skärgårdsorganisationerna denna gång att få medinflytande i processen. Vilka delar i förberedelserna anser ni att skärgårdsborna/organisationerna ska ha störst inflytande över?

Svar från (MP):

Skärgårdsorganisationerna har inflytande genom referensgruppen, dessutom genom sjötrafikråden utöver detta är det möjligt påverka kommuner som ska ha kommunsamråd om sjötrafiken samt att som vanligt påverka politiker direkt. De synpunkter som tidigare har inkommit har tagits om hand av förvaltningen och ska ingå som underlag i det nya förslaget.

 

2. Post, paket samt övrig offentlig och kommersiell service

Posten AB har förändrat utdelningen av post på skärgårdsöarna, med i flera fall försämrad service som följd, och det med ursäkten att postmängden i form av brevförsändelser minskar. Samtidigt ökar paketdistributionen med internethandelns framtåg men paketen stannar ofta upp på utlämningsställenpå fastlandet. Posten och övriga fraktföretag har dessutom olika utlämningsställen, liksom på fastlandet, vilket gör det extra svårt för boende/företagare på en skärgårdsö då det i regel tar en dag i anspråk att hämta ut paketet, eller tar flera dagar extra vid ombokning till lantbrevbärare (om sådan finnes) för avlämning på ön.

Exempel på service i övrigt som kan vara avgörande för en hållbar bofast befolkning och företagande: Bränsle, livsmedel, apotek/medicin, skolskjutsar, hemtjänst/sjukvård, bra IT-lösningar, replipunkter i anslutning till allmän brygga på större öar för fordon på land och i vatten.

a) Hur ser ni på att man ska nå vettiga villkor för skärgårdsföretagarna och bofasta vad gäller leveranser med post och andra speditörer?

Svar från (MP):

Skärgården är på många sätt en glesbygd. I hela landet är det i dag problem att nå ut till medborgarna med grundläggande service. Flera statliga utredningar har arbetat med frågan. När apotek, sjukvård, hemtjänst och post inte längre helt kan påverkas genom beslut i landsting och kommuner pga att verksamheterna privatiserats så måste nytänkande till. Hittills har vi haft skärgårdstrafiken som livlina även för vissa transporter men det kan i framtiden krävas en reguljär frakttrafik. Vi arbetar för att behålla fraktstödet.

b) Hur ser ni på samordningslösningar mellan offentlig och kommersiell service?

Svar från (MP):

Samordning mellan offentlig och kommersiell service är ofta en nödvändighet i glesbygdsområden och inte något nytt. I dag är det vanligt att bensinmacken har livsmedel, är ombud för Systembolaget, Apotek, post och röstmottagning.

c) Hur kan ni jobba för replipunkter på större öar, som underlättar för de som bor och verkar på mindre öar att bättre utnyttja Waxholmsbolagets linjer? (Detta finns inte med i RUFS 2010).

Svar från (MP):

Miljöpartiet vill utvidga antalet replipunkter så att även fastlandet kommer med i större utsträckning och inte hålla så hårt på kärnöbegreppet, vilket medför att inre öar också kan komma med.

 

3. Skolan

De nya reglerna med behöriga lärare medför att kommunerna med skärgårdsskolor kan ha svårt att upprätthålla en godkänd undervisning. Trots det har de små ö-skolorna ofta uppvisat goda studieresultat genom åren, mycket tack vare små elevgrupper och en lugn studiemiljö. Förutsättningarna för ö-skolorna har också ändrats med möjligheten för dagens föräldrar att välja skola.

Många ö-skolor lever av olika anledningar (ibland politiska beslut, men alltför ofta på tjänstemannanivå/skolledare) under ständiga nedläggningshot år efter år och tappar då

elevunderlag när oroliga föräldrar tar det säkra före det osäkra och flyttar sitt/sina barn till en skola på fastlandet (eller så flyttar helt enkelt hela familjen). Inte många unga famljer vågar satsa på att flytta till en ö där en befintlig skola ständigt är ifrågasatt.

a) En kommunal fråga, men ser ni någon nytta med att befintliga ö-skolor kan finnas kvar?

Svar från (MP):

Ja, att ha kvar skolan stärker befolkningsunderlaget för annan service och möjliggör för barnfamiljer att bo kvar.

 

4. Strandskydd och bygglov

Strandskydd och hänsyn till det rörliga friluftslivet gör det särskilt svårt att bygga i strandnära områden i skärgården. Den av Alliansen aviserade förenklade tillstånds-givningen av mindre utbyggnad av befintlig fastighet, som enl förslaget bara kräver bygganmälan, gäller förstås inte inom strandskyddat område d.v.s. i stort sett hela Stockholms skärgård.

a) Hur ser ni på möjligheten att dels få fram eller underlätta egna initiativ för byggande av bostäder för permanentboende i skärgården, dels underlätta för flerhushållsboende på befintliga fastigheter med permanent boende?

Svar från (MP):

MP vill utveckla permanent boende främst genom att tillåta nybyggnation i anslutning till redan befintliga samhällen. Framförallt vill vi underlätta för ungdomar som är uppväxta i skärgården som vill flytta hemifrån eller bo kvar att kunna göra det. Framförallt rör det sig då om hyresrätter. I dessa fall kan det vara motiverat till dispenser från strandskydd. Strandskyddsreglerna har som syfte att se till att stränder förblir tillgängliga för allmänhet och att biologisk mångfald bevaras.

 

5. Sjukvård och sk blåljusfrågor

Det är allmänt känt att bofasta i skärgården mycket sällan larmar i onödan, väntar kanske till och med för länge med att larma - men det har ibland hänt att den som tar emot larmet på SOS inte tar larmet, när det väl kommer, på allvar. Annars fungerar sjukvården i skärgården i stort sett bra, det känns tryggt att veta att bulanshelikoptern snabbt kommer till undsättning om en olycka eller ett sjukdomsfall inträffar. Tyvärr har det visat sig att samordning vid SOS-larm fungerar sämre när helikopter på grund av vädret inte kan användas. Sjöräddningen blir förstås larmad men för övrigt är det sämre samordning trots att det skulle gå fortare och lättare med alternativa transporter som taxibåtstrafikentill exempel - och det finns det dessutom logistik för.

Problem att larma SOS vid elavbrott!: I skärgården har det på senare tid visat sig att ansvariga för driften av batteribackuper både för fast som mobilt telefoni inte sköter det på ett tillfredställande sätt, vilket medfört att både bofasta och fritidsboende med fastigheter i ”radioskugga” inte kunnat använda sina telefoner.

På de större öarna finns mer eller mindre väl fungerande brandvärn men på senare tid har inte brandförsvaret haft tillräckligt med medel för uppdatering och brandövning.

Vid elavbrott finns på öarna i skärgården en viss beredskap hos den lokala befolkningen som snabbt kan lokalisera felorsaken, allt för att undvika onödigt långa driftstörningar.

a) Hur kan ni jobba för att säkerställa en bra sjuk- och akutvård i skärgården.

Svar från (MP):

Det är förstås viktigt att SOS – alarm tar larm på allvar. Det är en fråga om att ha rätt personal i larmberedskapen. Det akuta omhändertagandet kan förbättras med välutbildad personal i helikoptern, läkare och/eller sköterska. Helikoptrarna får inte vars så få och små att inte utbildad personal ryms. Det är också viktigt att ange landningsplats på rätt sätt. Vårdguiden utvidgas nu för att kunna vara till ännu bättre hjälp. Samordning behövs mellan kommunal hemtjänst och sjukvård.

b) Hur ser ni på att samordna larmresurser, samt frivilliga livräddande insatser som Sjöräddningen och liknande organisationer?

Svar från (MP):

Detta är en fråga för myndigheterna att ge svar på. Om samordning kan ske på sätt som myndigheterna är nöjda med så har vi inget emot det.

c) Hur ser ni på brandvärnens framtid? Kommer det att skjutas till medel för att den frivilliga fortsättningsvis kan öva några gånger per år?

d) Hur ser ni på skärgårdsbefolkningens frivilliga insatser för att samordna drift och underhåll samt upprätthålla brandvärnens bemanning, särskilt när den bofasta befolkningen på många öar minskar.

Svar från (MP):

Brandvärnet är en fråga för kommunerna och kommunförbunden.

 

6. Bredbandsutbyggnad med optisk fiber alternativt mobila lösningar

Sen några år tillbaka planeras för och pågår bredbandsutbyggnad med optisk fiber i skärgården. Att det är så många öar på gång beror mycket på SIKO:s projektarbete BUD (Bredband-Utbyggnad-Drift) som finansieras av Landstinget, Länsstyrelsen samt berörda kommuner och som hjälper till att få igång intresset på öarna. Arbetet på öarna sker i föreningsform efter byalagsmetoden och föreningarnas förstudier finansieras av Leader UROSS (Utveckla Roslagen Och Stockholms Skärgård). Den största finansieringsdelen är medel från EU vilket medför att exempelvis upphandlingar och liknande sker efter stränga regler.

a) Hur ser ni på att den nya digitala infrastrukturen byggs ut genom lokalt engagemang på öarna där mycket av arbetet sker med ideella insatser från både bofast befolkning som fritidsboende och hur kan ni medverka till att kontinuiteten och framtida drift säkerställs så att företag och föreningar ska våga etablera sig alternativt driva infrastruktursprojekt.

Svar från (MP):

Det är positivt med lokalt engagemang och att fler får tillgång till modern teknik. När det gäller den framtida driften så bör det redan då projekten inleds finnas någon typ av åtagande från offentlig sektor att upprätthålla driften. Vi kommer att följa frågan.

 

7. Befolkningsutveckling - unga i skärgården

Till skillnad mot Storstockholms befolkningsökning så minskar antal bofasta på öarna i Stockholms skärgård samtidigt som medelåldern är hög.

På skärgårdsöarna saknas ofta en mellangeneration, typ barnfamiljer. Det är svårt för ungdomar och unga familjer att flytta till, bosätta sig i, skärgården eller bo kvar/flytta tillbaka. Det krävs bland annat bra logistik kring förskola/barnomsorg, skola, boende, arbete och mötesplatser för tonåringar - anpassat till de speciella förutsättningar och facciliteter en skärgårdsö kan erbjuda.

a) Hur ser ni på förutsättningarna för yngre att leva, bo och verka i skärgården och har ni möjlighet att jobba för att skärgårdsbefolkningen ökar och i så fall hur?

Svar från (MP):

Om den bofasta befolkningen ska öka beror väldigt mycket på vilka möjligheter det finns för familjer att försörja sig, bo och verka samt vilken service kommuner och landsting är beredda att bekosta. Dagens möjligheter är inte gårdagens. Det finns inte längre möjlighet att leva på fiske och småjordbruk men moderna skärgårdsbor är mångsysslare som sina förfäder fast på ett annat sätt. I dag är besöksnäringarna, service, hantverksyrken och distansarbete på dator de mest förekommande möjligheterna. Många är egenföretagare. Det måste ske ett fruktbart utbyte mellan fastboendes behov och besökare/deltidsboendes önskemål för att skärgården fortsättningsvis ska kunna leva. För unga är inte bara skola och dagis viktiga utan också möjligheten till umgänge med andra familjer och det utbud ett modernt samhälle ger.

 

8. Skärgårdsråd i allmänhet och Regionala skärgårdsrådet i synnerhet

Det finns flera exempel på skärgårdsråd. Dels de kommunala skärgårdsråden där representanter från ö-föreningar träffar kommunens politiker och berörda tjänstemän i aktuella frågor ett antal gånger per år.

AMF1 kallar också till skärgårdsråd några gånger per år, där de informerar om sina aktiviteter. Länsstyrelsens ”Exekutivkommitte” behandlar några specifika frågor i taget.

Landstingets eget ”Regionala skärgårdsrådet” träffas 3-4 ggr per år och samlar politiska representanter från samtliga partier i Landstinget och regionens kommuner, Länsstyrelsen samt flera skärgårdsrelaterade föreningar. SIKO har fyra platser i Regionala rådet och SIKO:s ordförande är dessutom med i presidiet som förbereder dagordningen inför råden. På regionala rådet avrapporterar Länsstyrelsen

a) Hur ser ni på nyttan av ”Regionala Skärgårdsrådet” och hur vill ni att det fortsättningsvis ska fungera och utvecklas?

Svar från (MP):

Det regionala skärgårdsrådet är en möjlighet för föreningar och kommuner, landsting och länsstyrelse att diskutera gemensamma frågor och förbereda för beslut. Det är där möjligt att lyssna och framlägga åsikter. Tyvärr har inte kommuner deltagit i så stor utsträckning, möjligen för att det också finns andra samråd. För politiker är det bra att samlat få höra synpunkter från olika intressenter.

 

9. Stockholms skärgård - är den en glesbygd eller inte?

Den som befinner sig i skärgården och får frågan ser sig omkring och svarar sen förstås glesbygd. Vad är det annars? Ändå räknas skärgården in i stockholmsregionen som nån slags tätortsnära landsbygd. Räknar man om avstånd i form av fågelvägen till tid blir avståndet till tätorten tydligare och det är lättare att förstå varför den bofasta befolkningen till stor del består av pensionärer och att den övriga befolkningen sällan pendlar till jobb i stan, det kostar för mycket i både tid och pengar.

Skärgården ses av många som ett fantastiskt rekreationsområde för en växande storstad och det satsas stort på besöksnäringen vida omkring. För den bofasta skärgårdsbefolkningen, som bor mitt i denna ”idyll” innebär det att man faktiskt bor mycket nära tätorten och ändå så långt ifrån.

a) Vilken roll har skärgården för samhället / vad ska vi egentligen med skärgården till?

Svar från (MP):

Skärgården, precis som alla andra miljöer, förändras med tiden och med nyttjandet. I dag sker en mycket stor inflyttning till Stockholmsregionen. Samtidigt sker avfolkning i glesbygderna. Om skärgården är en glesbygd eller en tätortsnära landsbygd är väl mindre betydelsefullt. Det viktiga är att vi försöker bevara en del av skärgårdens särart samtidigt som vi deltar i utvecklingen. Det är intressant att kunna bygga träkilen Helmi på Blidö och pröva att färdas med den men inga skärgårdsbor skulle väl i dag använda segeleka för att ta sig till staden. Det är bra med byalag och starkt sammanhållande föreningsliv i skärgården men det får inte sätta upp murar för nya boende och besökare.

b) Hur ser man i grunden på Stockholms skärgård som rekreationsområde för en växande storstad och kopplingen till att skärgården är befolkad med fler än bara pensionärer?

Svar från (MP):

Vi i Miljöpartiet vill stödja Skärgårdsstiftelsen för möjligheten att kunna ge en bild av genuint skärgårdsliv och intressant friluftsliv. Vi vill också stödja den utveckling som kan ske genom att fastboende kan fortsätta leva där samtidigt som alla besökare och deltidsboende har möjlighet till en kvalitativ vistelse.

c) Får det kosta pengar att hålla skärgården befolkad?

Svar från (MP):

Ja det får det och det gör det redan. Vi i Miljöpartiet i Landstinget har i våra budgetar lagt mer pengar på Skärgårdstrafiken och Skärgårdsstiftelsen. Vi vill behålla fraktstödet, bygga ut replipunkterna och ett antal andra bryggor med toaletter och anslutningar till kollektivtrafiken. Vi vill ha samma taxa i Waxholmstrafiken som i SL och vi vill ha en bättre SOS-alarmverksamhet och samordna kommunernas hemtjänst och hemsjukvård som i Norrtäljes 10100 nämnd.